TBE-virus kartläggs med hjälp av 10 000 insamlade fästingar

Under 2025 genomfördes en nationell övervakning av TBE-virus med hjälp av medborgarforskning. Hela Sveriges befolkning uppmanades att delta och totalt skickades 10 165 fästingfynd in från samtliga kommuner till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

– Vi vill rikta ett stort tack till alla som hjälpt till att rapportera och skicka in fästingfynd. Ert engagemang gör stor skillnad för forskningen om fästingar och fästingburna sjukdomar. Fortsätt gärna även under fästingsäsongen 2026, säger Anna Omazic, forskare vid SVA.

Den kommun som det kom flest rapporter från var Uppsala, följt av Gotland, Norrtälje, Stockholm, Sundsvall, Göteborg, Umeå och Borgholm.

Kartläggning av TBE-virus klar under 2026

Fästingarna artbestäms och analyseras på Uppsala universitet under 2026 för att se om de bär på TBE-virus. Målet är att kunna kartlägga var i Sverige TBE-virus förekommer och samtidigt undersöka om viruset förändrats genetiskt över tid i olika delar av landet.

Många tajgafästingar i Norrbotten – men inga fynd positiva för TBE-virus

I maj 2025 samlade forskarna även in cirka 500 fästingar från miljön i Luleå, Kalix och Haparanda för artbestämning och analys av TBE-virus. Resultaten visade att samtliga var tajgafästingar (Ixodes persulcatus) som kan vara bärare av nya TBE-virustyper, som i vissa fall kan ge ett allvarligare sjukdomsförlopp. Analyserade fästingar från Norrbotten bar inte på TBE-virus. Under våren 2026 planeras en ny fältresa till samma område för att samla in fäs-tingar från miljön och för att utföra TBE-virusanalyser.

– Vi hade inte förväntat oss att alla insamlade fästingar skulle vara tajgafästingar men vi vet från tidigare insamlingar i detta område att arten är aktiv tidigt på våren. Vi hoppas att området ska vara fortsatt fritt från TBE-virus, men vi fortsätter vår övervakning för att kunna ge myndigheter, sjukvård och allmänhet information om läget, säger Anna Omazic.

Skicka in exotiska fästingar, men inte vanlig fästing

Under 2026 har forskarna fortsatt fokus på exotiska fästingar som flyttfågelfästingen och brokig hundfästing. Om du hittar någon av dem är det viktigt att du rapporterar fyndet och skickar in fästingen till SVA – all information får du i verktyget Rapportera Fästing. Vi söker även efter exemplar av inhemska arter som trubbnosfästingen för att kunna följa artens spridning i landet.

– Det är viktigt att rapportera, eftersom nya fästingarter bidrar till ökad risk att djur och människor exponeras för fästingburna smittämnen. Och det kan orsaka nya sjukdomar som inte förekommer i Sverige i dag, säger Murielle Ålund, forskare vid SVA.

Under 2026 pausas dock möjligheten att skicka in fynd av vanlig fästing (Ixodes ricinus), men vi tar fortfarande gärna emot rapporter med bilder av dina fästingfynd av den arten.

Fästingfakta

Flyttfågelfästingen (Hyalomma marginatum) rapporterades första gången i Sverige 2018. Den är stor, har randiga ben och är aggressiv. Under 2025 kom tre rapporter om flyttfågelfästingen in, samtliga fynd hittades på häst.

Brokig hundfästing (Dermacentor reticulatus) är rödbrun med ett karaktäristiskt brokigt mönster på skölden och hittas i stora delar av Europa. Arten förutspås bli vanligare i takt med ett varmare klimat, vilket skapar förutsättningar för överlevnad och förökning i Sverige i framtiden. Under 2025 rapporterades sex fynd.

Trubbnosfästingen (Haemaphysalis punctata) har främst varit etablerad på Gotland och i Kalmar län, men rapporter från 2025 tyder på att arten nu också hittas på fler platser i södra Sverige.

Tajgafästingen (Ixodes persulcatus) finns endast i norra delen av Sverige. Den är väldigt lik vår vanliga fästing (Ixodes ricinus) till utseendet. Har väckt oro eftersom den kan vara bärare av nya TBE-virustyper, som i vissa fall kan ge allvarligare sjukdomsförlopp.