Vesikulär svinsjuka

Förekomst 

Sjukdomen påvisades för första gången i Italien 1966, och under 1970 och 1980-talen rapporterades utbrott  från flera europeiska och asiatiska länder. Sedan dess har endast sporadiska utbrott rapporterats, främst från Italien. Ett program för att utrota SVD genomfördes i Italien och landet har varit fritt från sjukdomen sedan 2019.

Symtom 

SVD kan kliniskt inte särskiljas från mul- och klövsjuka, men symtombilden kan dock vara mycket mild och nästan omärkbar. Drabbade grisar kan få nedsatt allmäntillstånd och försämrad aptit, liksom feber i ett par dagar. Symtom som kan ses vid SVD är främst blåsor i klövranden på klövar och lättklövar samt ibland på trynet. Mer sällan ses blåsor i munnen och på spenar. Varierande grad av hälta kan vara det första man ser i en besättning, men mjukt underlag kan dölja hältan. Ofta är smittspridningen inom besättningen relativt långsam. 

Smittämne

SVD orsakas av ett picornavirus.

Smittvägar 

Smittspridning kan ske via direktkontakt mellan djur eller genom indirekt överföring via till exempel  kontaminerade transportbilar, redskap eller genom utfodring med okokt matavfall.  Viruset är mycket motståndskraftigt och kan till exempel överleva mycket långa perioder i kylda och frysta slaktkroppar, liksom i olika fläskköttsprodukter. Smittan kan troligen även spridas med sperma.

Diagnos

Laboratoriediagnostik är nödvändig för att skilja SVD från mul- och klövsjuka och proverna ska hanteras som misstänkta mul- och klövsjukeprover. Viruset kan påvisas med metoder som detekterar virusantigen eller virusarvsmassa och genom odling.

Om man misstänker sjukdomen

SVD lyder under epizootilagen. Om man misstänker att grisar drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Man måste se till att grisar inte utsätts för direkt eller indirekt kontakt med smittade djur. Grisar från den drabbade besättningen får absolut inte flyttas därifrån. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.