Djur och djurhållning i ett förändrat klimat
Klimatförändringen medför stora utmaningar för djurhållningen. Brist på foder och vatten, elavbrott och behov av evakuering vid bränder eller översvämningar är några av de praktiska problemen. Dessutom ökar risken för värmestress och smittspridning, vilket kan påverka både djurens hälsa och produktion.

Den pågående klimatförändringen kommer att leda till ökade temperaturer i hela Sverige. Vi kan även förvänta oss ökade nederbördsmängder i större delen av landet, framför allt under vinterhalvåret, och i östra Sverige förutses även vårarna bli regnigare. Samtidigt förutspås att perioder med låg markfuktighet, sannolikt kommer att bli längre.
Djur och djurhållning påverkas av klimatförändringen
Klimatförändringen och den ökade frekvensen av extremväder som följer med denna förutspås ha stor inverkan på både djur och djurhållning. Sårbarheten för extremväder ökar generellt när djurhållningen utvecklas mot en mer specialiserad produktion med färre och större gårdar; en strukturomvandling som pågår och förväntas fortsätta även i framtiden. När djurens miljö och livssituation ändras är det viktigt att identifiera vilka möjligheter som finns till anpassning av exempelvis näringsintag, reproduktion samt förflyttning och evakuering.
Nedan följer exempel på påverkan till följd av klimatförändringen.
- Bristande tillgång till foder och vatten av tillräckligt god kvalitet till följd av stora nederbördsmängder, översvämningar eller torka.
- Påverkan på strömförsörjning till följd av extremväder. Strömavbrott kan medföra störningar i drift och skötsel eftersom säker elförsörjning är mycket viktigt för ventilation, vattenförsörjning, utfodring och mjölkning med mera. I stora besättningar är många skötselfaktorer automatiserade, det vill säga beroende av elförsörjning. Även om många besättningar redan idag har reservaggregat kan dessa vara otillräckliga om störningar pågår under en längre tid.
- Behov av evakuering av djur vid exempelvis brand eller extremväder. En evakuering är ett stort praktiskt problem; djuren stressas, immunförsvaret påverkas negativt, djur kan skadas och i värsta fall dö, smittspridningen ökar och mångåriga program för att kontrollera inhemska sjukdomar kan spolieras.
- Värmeböljor kan öka risken för värmestress hos djur men ställer även krav på djurstallar. Djurstallar i Sverige är sällan byggda för långa perioder med hög temperatur. Vid ett varmare klimat kan därför många djurhållare bli tvungna att investera i bättre ventilations- och kylanläggningar eller minska beläggningsgraden i stallarna. I samband med värmeböljor kan även behovet av tillfällig installning av djur komma att öka. Andra situationer där tillfällig installning kan behövas är vid översvämningar av beten, betesbrist, massförekomst av insekter och ökad förekomst av vektorburna sjukdomar.
- Arters utbredning, populationstäthet och livsvillkor ändras. Arter som tvingas leva nära gränsen för sina livsvillkor stressas och kan i vissa fall migrera. Arterna flyttar mot såväl nordligare breddgrader som högre upp över havet.
Vissa djurslag är mer sårbara än andra
Högproducerande djur är mycket känsliga när deras miljö, skötsel, och utfodring ändras på ett negativt sätt. Mjölkkor är till exempel väldigt känsliga för värmestress; på besättningsnivå syns nedsatt mjölkproduktion och fruktsamhet, förhöjda tankcelltal och ökad sjuklighet. Generellt gäller även att djur som hålls i stallar är känsliga för värmestress och fungerande temperaturreglering av stallar är ett måste.
Ett annat exempel på djurslag som är känsliga för förändringar i sin omgivning är renen. Renen går fritt på fjället eller i skogen och kan drabbas hårt när miljön förändras. Till exempel kan allvarliga ögon- och munhåleinfektioner uppstå när djuren måste samlas för stödutfodring vid brist på vinterbete. Den ökade djurtätheten och stressen vid stödutfodring kan också orsaka infektioner hos svaga och nedsatta djur.
Även vissa vilda djur är mer sårbara för en ekosystemförändring än andra; detta gäller de som lever klimatmässigt nära gränsen för vad som är lämpligt för arten eller sådana som är hårt specialiserade avseende livsmiljö eller val av föda. Ett sådant exempel är rödingen som är en av våra viktigaste matfiskar i odling, men där även de vilda bestånden är en viktig del av födan lokalt och där fisket har ett stort kulturellt värde. Rödingen lever på många platser på gränsen av sitt utbredningsområde och har drabbats hårt av de senaste årens höga vattentemperaturer.
Läs mer
Senast granskad 2025-07-04