Epizootisk hematopoetisk nekros (EHN) hos fisk

Andra namn: EHN

Sjukdomen drabbar framförallt regnbåge och lax men viruset har även identifierats i gädda. I maj 2021 identifierades IHN i flera odlingar av regnbåge i Danmark samt Åland, vilket sannolikt spritts till från Tyskland till Danmark och vidare till Åland. Trots omfattande försök att bekämpa spridningen detekterades IHN igen 2022 i Danmark och på Åland. Sjukdomen har aldrig påvisats i Sverige.

Förekomst

Viruset förekommer i flera europeiska länder och har sedan det tyska utbrottet 2016 detekterats i ett flertal länder. I dagsläget anses enbart Norge, Island, Sverige, Irland och Storbritannien vara fria från sjukdomen. För att ett land ska anses fri från sjukdomen får inga nya fall registreras under två år. Finland är sedan september 2025 igen fritt från IHN. Danska myndigheter jobbar fortfarande hårt för att utrota viruset och hindra spridning.

Symtom

Fisken uppvisar beteendeförändringar såsom minskad aptit, slöhet och spiralsimning. Öppnas fisken förekommer vätska i bukhålan. Övriga förändringar är av mikroskopisk natur och består av celldöd i lever, njure, mjälte och tarm.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens

Epizootic hematopoietic necrosis virus (EHNV), genus Ranavirus i familjen Iridoviridae.

Infektionsport

Via gälar, sannolikt även oralt.

Spridning i djuret

Allmän infektion.

Smittvägar

Sjukdomen sprids via sjuka fiskar, symtomfria smittbärare och omgivningen. Symptomfria bärare är speciellt vanligt bland äldre gäddor vilka sällan utvecklas sjukdom. Det finns indikationer på att smitta kan ske från föräldradjur direkt till avkomma, men detta är inte säkerställt.

Överlevnad

97 dagar i vatten och minst 113 dagar i torkad fiskvävnad.

Provtagning och diagnostik

Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket informeras. Det är viktigt att all utrustning som varit i kontakt med smittad fisk eller den smittade fiskodlingen saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling får utföras samma dag.

För diagnos kontakta SVA för detaljerade instruktioner. Möjliga prover att skicka kan vara:

Levande eller nydöd fisk (kyld)
Eller aseptiskt prov från njure, mjälte och hjärta eller hjärna, placerat i virusmedium för transport.
Samt prover för histologisk undersökning från lever, mjälte, njure och hjärna i fyra procent buffrad formalin.

Prover skickas till SVA, Sektionen för fisk. Skriv vilken sjukdom du misstänker och informera laboratoriet i förväg om att prov är på väg. Provsvar kan ta upp till tre veckor beroende på diagnostisk metod.

Behandling och profylax

Någon verksam terapi eller vaccin mot sjukdomen finns inte.

Senast granskad 2026-02-18