Transportsjuka hos häst

Förekomst

Transportsjuka (eng. shipping fever) förekommer över hela världen, i samband med långa transporter. Det är en luftvägsinfektion som snabbt utvecklas till en lunginflammation med lungsäcksinflammation (pleuropneumoni). Pleuropneumoni kan även utvecklas efter genomgången virus- eller bakterieinfektion, vid träningsutlöst lungblödning, höghastighetsträning, exponering för partiklar i luften, samt narkos, men kallas då inte för transportsjuka.

Historiskt förlorades många arméhästar i transportsjuka under framför allt första världskriget då de åkte långa sträckor på tåg. Sambandet mellan stress och infektion var då inte känt, men man försökte till varje pris komma till rätta med problemet eftersom hästarna var en viktig kugge i krigsmaskineriet. Noggrann temperaturkontroll och regler för hur länge hästar fick transporteras infördes. Dessutom angavs gränser för hur snart och hur långt en häst fick transporteras igen efter en tidigare resa. Åtgärderna sänkte drastiskt antalet hästar som dog i transportsjuka.

Symtom

Tecken på transportsjuka utvecklas i regel snabbt och tillståndet är ofta allvarligt och smärtsamt.

Symtomen kan vara:   

• Feber, som kan bli mycket hög
• Nedsatt allmäntillstånd
• Försämrad aptit
• Förhöjd hjärt- och andningsfrekvens, ytlig andning
• Missfärgade slemhinnor
• Hosta och näsflöde som kan vara tjockt och missfärgat, ibland illaluktande
• Smärtsymtom, som annorlunda kroppshållning, ovilja att röra sig, stelhet och krafsande med framhovarna förekommer
• Hästens armbågar hålls ut från bröstkorgen, och den reagerar med smärta vid tryck mellan revbenen, eller mot bröstbenet
• Pipande, väsande, rasslande, skrapande och/eller fuktiga ljud kan höras vid auskultation av lungorna
• Dämpade andningsljud i nedre delen av bröstkorgen tyder på vätskeförekomst

Hästens symtom kan ibland likna, eller misstas för, kolik, korsförlamning eller fång.
Fång och lungbölder har också beskrivits som komplikationer.

Smittämne (agens)

Transportsjuka orsakas av en eller flera mikroorganismer som infekterar individer vars immunförsvar har försämrats under långa transporter. Vanligtvis börjar det med bakterier, men det kan också börja med en virusinfektion som följs av en bakteriell infektion.

Transportsjuka i sig är inte smittsam, men luftvägsvirus som initierar sjukdomen kan vara smittsamma. De bakterier som försämrar hästens tillstånd är vanligtvis inte särskilt smittsamma för andra hästar.

Vid transportsjuka isoleras ofta betahemolyserande streptokocker, Pasteurella eller Actinobacillus. Anaeroba bakterier, som trivs bäst i syrefri miljö, kan också förekomma och orsaka allvarliga skador i lungor och lungsäck, liknande aspirationspneumoni. Exempel på anaeroba bakterier är Clostridium, Fusobacterium och Bacteroides.

Smittvägar

Sjukdomen kan orsakas av bakterier eller virus som hästen själv bär på eller som den exponeras för strax innan eller under transport. 

Dessa faktorer ökar möjligheten för mikroorganismer att infektera hästen, vilket kan leda till att den blir sjuk med skador i lungor och luftsäck.

Patogenes

Flera faktorer ligger bakom att transportsjuka utvecklas:

• Vid transport kan hästar uppleva stress, som sänker immunförsvaret. 
• Hästarna står ofta uppbundna, vilket minskar deras förmåga att rensa luftvägarna från mikroorganismer och damm.
• När hästen har huvudet uppbundet försämras hostförmågan, vilket ytterligare bidrar till ansamling av partiklar i luftvägarna. 
• Om hästarna inte får rasta och vila regelbundet under långa resor ökar risken.
• En del hästar spänner sig och äter och dricker dåligt under transport, vilket kan bidra till risken.
• Höga koncentrationer av luftpartiklar i transporter, från hönät, foder, strö och damm ökar risken för sjukdom.
• Otillräcklig ventilation i transportutrymmet ökar risken för dålig luft. 
• Luftvägsvirus kan skada epitelcellerna i luftvägarna, vilket försvagar skyddsbarriärerna mot bakterier. 
• När många hästar från olika anläggningar reser eller bor tillsammans ökar risken för smittspridning. 
• Hård träning eller tävling innan transport påverkar också immunförsvaret. Förmågan att rena luftvägarna från damm, bakterier och virus försämras.

Slem från svalget dras ned i lungorna (aspireras), tillsammans med smittämnen, vilket kan leda till lunginflammation (pneumoni), ibland med bölder. De små kapillära blodkärlen kan läcka vätska, vilket leder till vätskeansamling i lungsäcken. Utan korrekt behandling kan tillståndet fortskrida till lungsäcksinflammation (pleurit). Fibrin kan ansamlas och fibros utvecklas mellan den inre och yttre pleuran, vilket hindrar lungorna att vidgas normalt.

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av anamnes, kliniska symtom, blodprov (hematologi), undersökningar med endoskopi, röntgen, ultraljud, samt bakteriologisk undersökning av trakealaspirat och aspirat från bröstkorgen för både anaeroba och aeroba bakterier.

Ultraljudsundersökning av brösthålan är ofta mer användbar än lungröntgen för att fastställa diagnosen.

Differentialdiagnos

Differentialdiagnoser för transportsjuka (shipping fever) hos hästar inkluderar en rad andra tillstånd som kan uppvisa liknande kliniska symtom. 

Infektiösa sjukdomar med liknande symtom: Hästinfluensa (EIV), Ekvint herpesvirus (EHV-1 och EHV-4), kvarka (Streptococcus equi-infektion), Ekvint viralt arterit (EVA), bakteriell lunginflammation, pleuropneumoni, lungabscesser, Inhalationspneumoni (aspirationspneumoni), lungmaskinfektion. 

Icke infektiösa sjukdomar med liknande symtom: Återkommande luftvägsobstruktion (RAO) / hästastma

Provtagning

Aspirat tas från luftstrupen och/eller bröstkorgen samt sköljprov (BAL) från nedre luftvägar och lungor för bakteriologisk undersökning. Proven skickas för analys i sterila rör. Både aerob och anaerob odling samt resistensbestämning efterfrågas.

I väntan på provsvar kan direktmikroskopi av aspirat för cytologi och infärgning av bakterier ge vägledning för behandling. Även protein, glukos, laktat och pH kan mätas i aspiraten.

Blodprov analyseras för elektrolyt- och syrabasstatus, infektionsbild samt för att bedöma dehydreringsgrad.

Behandling

Behandling måste inledas så fort som möjligt vid transportsjuka med pleuropneumoni eftersom tillståndet kan vara livshotande. Intensivvård är ofta nödvändigt, så om/när hästens tillstånd är tillräckligt gott för att transporteras till klinik eller djursjukhus är det i regel det bästa alternativet.

• Antibiotikaval styrs av bakteriologisk odling med resistensbestämning. Eftersom behandling oftast måste  påbörjas innan analysresultatet är klart får man  gå på vad som är vanligast förekommande.  Betahemolyserande streptokocker, Pasteurella och Actinobacillus är vanliga fynd. Men även anaeroba bakterier förekommer. För övrigt hänvisas till SVS ”Riktlinjer för användning av antibiotika inom hästsjukvård (pdf)”  och Läkemedelsverkets ”Dosering av antibiotika till häst- behandlingsrekommendation (pdf)”  
• Antiinflammatoriska/smärtstillande preparat.
• Intravenös vätska och elektrolyter. Återställande av eventuell vätske- och/eller elektrolytrubbningar.
• Dränering av vätska eller var från brösthålan kan bli nödvändigt.

Isolering

Isolering är endast aktuellt om det finns misstanke om smittsamt virus. 

Stallrengöring och desinfektion

Rengöring och desinfektion av transporter i kommersiell trafik ska alltid utföras mellan körningar för att minska risken för smittspridning, och för att ta bort damm och andra partiklar. Även om man har en egen transport där man endast kör sin egen häst, är det bra att rengöra den regelbundet.  

Profylax (förebyggande behandling)

Sköt om hästen noggrant innan längre transporter. Hästen ska ha tillåtits att äta och dricka ordentligt samt fått röra på sig innan färden påbörjas. Det minskar även risk för kolik under transporten.

Under långa resor är det viktigt att planera in pauser. Ta ut hästen för att röra på sig och få möjlighet att sänka huvudet. Erbjud hästen vatten, särskilt viktigt i varmt väder. Om hästen dricker dåligt under transporten kan man göra vattnet mer lockande, till exempel genom att tillsätta melass, betfor, eller äppeljuice, eller att ta med vatten från hemmet. Att blöta upp hö eller ge ensilage med hög vattenhalt är ett annat sätt att få i hästen vätska.

Undvik  att binda upp hästen högt och kort i transporten. Ha god ventilation i transporten. Om luftväxlingen är otillräcklig måste man stanna, öppna och vädra för att förbättra luftkvaliteten. Under långa transporter bör hästens temperatur kontrolleras. Andningsfrekvens liksom pulsfrekvens kan också kontrolleras. Normalvärden för vuxna, friska hästar:

• Temp <38,3 °C
• Andningsfrekvens 8-16 andetag per minut
• Hjärtfrekvens 25-40 slag per minut
• Förhöjda värden kan tyda på att något är fel.  

Lätt förhöjda värden kan också bero på stress eller höga temperaturer. I sådana fall kan det också vara lämpligt med en paus. Transportera inte sjuka eller nedsatta hästar om det inte är till djursjukhus eller liknande.

Dessa rekommendationer är särskilt viktiga vid längre transporter. Korta resor för träning eller tävling brukar inte leda till transportsjuka. I djurskyddslagen finns regler om hur länge en häst får transporteras utan paus – mer information finns på Jordbruksverkets webbplats.

Prognos

Prognosen för hästar med pleuropneumoni är beroende av tidig veterinärbehandling. Ju snabbare behandling påbörjas, desto bättre är chanserna till återhämtning. Vid tillstånd med bakteriell infektion krävs antibiotika. Fördröjd behandling kan leda till allvarliga skador på lungor och lungsäck. 

Vid svåra fall av pleuropneumoni är risken hög att hästen inte återfår samma nivå av prestanda som innan sjukdomen.

Zoonosaspekt

Vid enstaka tillfällen kan bakterier som isoleras vid transportsjuka vara sådana som orsakar sjukdom hos människor. Individer som drabbas är oftast de med nedsatt immunförsvar.

Vad säger lagstiftningen?

Sjukdomen är inte anmälningspliktig.

SVA:s analyser

Bakterieodling aerob - SVA
Bakterieodling anaerob - SVA

SVA:s produkter 

Falconrör 50 ml, 1 st 
Mjölkrör, 10-pack
Mjölkrör, 80-pack
Mjölkrör, 6 x 80-pack
Provtagningspinne eSwab regular, 10-pack 
Provtagningspinne eSwab regular, 50-pack