Kontroll av salmonella i foder

Bakgrund

Arbetet med att undersöka foder för salmonella inleddes i slutet av 1950-talet, i form av en frivillig överenskommelse mellan SVA och foderindustrin. Genom undersökningar kunde man visa att salmonella kan spridas från foder till livsmedelsproducerande djur, något som inte var känt vid denna tidpunkt. Salmonellakontrollen av foder kom sedermera att bli en viktig del av den framgångsrika svenska salmonellakontrollen av livsmedelsproducerande djur, vilket skilde oss från andra länder.

Insikten att foderråvaror kan innehålla salmonella gjorde att kontrollåtgärder tidigt kunde införas avseende importen av framför allt animaliska foderråvaror. År 1991 tillkom ett helt nytt kontrollprogram för salmonella i foder som baseras på HACCP (Hazard Analysis Critical Control Points)-principerna. Detta program blev obligatoriskt 1993 då det infördes i Jordbruksverkets föreskrifter.     

Foderföretagaren ansvarig

Fodertillverkaren är ansvarig för att tillverka ett salmonellafritt foder. Enligt lag måste allt fjäderfäfoder värmebehandlas medan det kravet inte finns för foder till övriga djurslag. Men i praktiken så värmebehandlas idag nästan allt foder, även till nötkreatur och svin. Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen, där både föranmälda och icke föranmälda inspektioner ingår. Arbetssättet för att förhindra att salmonella kommer in i fodret är kontroll av foderråvaror, värmebehandling och att förhindra att värmebehandlat foder återkontamineras.

Veckoprovtagning

Enligt lagstiftning måste varje fodertillverkare ta ut ett visst antal salmonellaprover längs tillverkningslinjen per vecka, där antalet prov beror på vilket sorts foder som tillverkas. Anläggningar som tillverkar fjäderfäfoder måste ta ut minst fem prov längs tillverkningslinjen, medan de som tillverkar foder till övriga livsmedelsproducerande djur ska ta ut minst två prov per vecka. Salmonellaproverna tas ut på fastställda kontrollpunkter (se ruta bredvid) som är baserade på HACCP-principerna.

Syftet med veckoprovtagningen är att övervaka så att salmonella inte finns längs produktionslinjen i foderfabriken. Alla de lagstiftade veckoproverna ska analyseras på SVA. Förutom veckoproverna tar foderföretagarna själva ut egna prover i sin egenkontroll för att kunna garantera att dess foder inte innehåller salmonella. Dessa prover kan analyseras på valfritt ackrediterat laboratorium. Däremot måste alla fynd av salmonella (oberoende av var de hittas) skickas till SVA för serotypning.  

Erfarenhetsmässigt har det visat sig att det är störst chans att hitta eventuell salmonella på ställen där damm ansamlas, vilket innebär att inga analyser görs på det färdiga fodret då det är minimal chans att hitta något där.

Foderråvaror

Import

Foderråvaror är klassificerade enligt vilken salmonellarisk de utgör: foderråvaror av animaliskt ursprung (S1) och foderråvaror av vegetabiliskt ursprung (S2 –produkter från t ex soja, raps och solros respektive S3 – t ex ris och vissa specialprodukter från raps och soja)*. Alla importerade foderråvaror som klassificeras enligt S1, S2 och S3 måste provtas för salmonella.

Ofta provtas riskråvarorna redan i utlandet, till exempel vid den europeiska omlastningshamnen. Målet med detta är att provsvaret ska vara klart när varan anländer till Sverige för att då kunna vidta korrekta åtgärder vid smittade partier. Enbart råvaror med negativt analysresultat får gå in i produktionen, och om ett råvaruparti är salmonellakontaminerat förvaras det separat och vanligtvis syrabehandlas innan den provtas på nytt. Är provsvaret negativt får råvaran gå in i produktionen men får enbart användas till foderblandningar som värmebehandlas. 

Tillverkning

Vid tillverkning av foderråvaror som är klassificerade som S2 eller S3 ska foderföretaget ha ett salmonellakontrollprogram som garanterar att foderråvaran är säker att använda. 

När salmonella upptäcks

När salmonella hittas i produktionslinjen vidtas alltid åtgärder. Tillverkas fjäderfäfoder och salmonella hittas efter värmebehandling stoppas utleverans och tillverkning direkt.  I annat fall görs en större provtagning längs linjen för att se hur utbredd smittan är och var den finns längs linjen. Vilka åtgärder som sätts in beror på resultatet från den inledande provtagningen, vilket finns beskrivet i ”Nationella branschriktlinjer för övervakning av salmonella i fodertillverkning”**. Oberoende av resultatet från den större provtagningen saneras alltid området runt platsen där det första positiva provet hittades.

När salmonella påvisas hos kund, det vill säga djurägaren, kan på uppdrag av Jordbruksverket prover tas ut från den aktuella linjen där fodret tillverkats till den aktuella kunden. Vid varje utlastning tas det ut ett prov som sparas av foderföretaget i minst tre månader. Dessa prov tas ut för att företaget i eventuell diskussion med kund/Jordbruksverket ska kunna gå tillbaka och analysera det för önskad parameter. Och dessa utlastningsprov kan vid behov också analyseras för salmonella vid misstanke om fodersmitta.   
Efter sanering, oberoende om ifall den varit begränsad eller total, ska resultatet av saneringsarbetet kontrolleras genom en kompletterande provtagning och analys.    

* SJVFS 2018:33 bilaga 4 (senast uppdaterad version SJVFS 2025:5)
** För mer info, se www.foderochspannmal.se