Bättre smittskydd med dramasketcher och mobiltelefoner i Uganda

POPULÄRVETENSKAP

Publicerades 2025-11-18

Småbrukare med mobil vid en åker.
En bonde i Uganda använder sin mobiltelefon för att lära sig mer om Afrikansk svinpest. Bild: Madeleine Fogdö, SIANI.

Grisbönder på landsbygden i Uganda lärde sig att skydda sina grisar från afrikansk svinpest genom korta dramatiserade berättelser som sändes via mobiltelefon – ett kreativt och billigt sätt att dela viktig kunskap om djurhälsa.

Bönder i låginkomstländer har många olika dagliga utmaningar, inklusive allvarliga infektionssjukdomar som afrikansk svinpest. Afrikansk svinpest är en smittsam, dödlig virussjukdom som drabbar grisar. Sjukdomen kan på så sätt skada hela jordbruk och familjers försörjningsmöjligheter. Det kan vara svårt för drabbade samhällen att återhämta sig efter ett utbrott. På landsbygden i Uganda finns det begränsad tillgång till djurhälsovårdspersonal som kan ge råd och praktisk information om hur grisbönder kan göra för att hålla sina grisar friska och förhindra spridning av afrikansk svinpest. Det finns inget vaccin eller behandling för afrikansk svinpest. Förebyggande åtgärder inkluderar att förhindra direkta (nos till nos) och indirekta (genom matavfall, miljö, material, kläder, skor) kontakter mellan grisar.

Kreativt och billigt sätt att lära sig om biosäkerhet

I denna studie ville vi hitta ett kreativt och billigt sätt att hjälpa småbrukare att lära sig om, och kunna tillämpa bättre biosäkerhet. På landsbygden i Uganda är många fattiga och utanförskap är utbrett. Tillgången till djurhälsorådgivning är extremt begränsad, men de flesta har tillgång till en mobiltelefon. Istället för att skicka ut veterinärer eller producera tryckt material använde vi en dramabaserad inlärningsmetod som sändes via mobiltelefoner. Det förvandlade utbildning till en engagerande berättelse som folk kunde lyssna på när de ville via sina telefoner.

Lärande genom berättelser

Vi skapade korta ljudinspelningar med berättelser som följde några fiktiva bönder som lärde sig om afrikansk svinpest och hanterade vanliga biosäkerhetsproblem: hur man isolerar sjuka grisar, håller boxar rena och ger hälsosam och smittfri mat till grisarna. Ljudinspelningarna levererades som gratissamtal via mobiltelefon, vilket gjorde dem lättillgängliga även på landsbygden. Till skillnad från traditionella föreläsningar innehöll dessa berättelser humor, lokalt språk och karaktärer med hög igenkänningsfaktor. Detta gjorde det enkelt för bönder att föreställa sig de beskrivna situationerna och förstå hur man hanterar afrikansk svinpest i deras egna sammanhang. Vi ville se om metoden var användbar, om deltagarna gillade den, och om metoden hade potential att förändra hur man tillämpar biosäkerhet.

Resultat: stor effekt för en liten investering

Vi fann att metoden var framgångsrik:
• Efter att ha lyssnat på ljudinspelningarna förstod bönderna viktiga biosäkerhetskoncept.
• Många sa att de kände sig mer säkra på hur den kunde förebygga djursjukdomar.
• Många berättade att de hade förändrat något i hur de hanterade sina grisar.
• Berättelserna gjorde informationen relaterbar, minnesvärd och trevlig, vilket skapade engagemang.
• Tillvägagångssättet var prisvärt och enkelt att skala upp.

Enkel kommunikation kan leda till meningsfull förändring

Denna studie visar att berättande i form av korta dramasketcher kan vara ett kraftfullt utbildningsverktyg, även när det gäller vetenskapliga eller tekniska ämnen som djurhälsa. Genom att använda tillgänglig teknik (mobiltelefoner) för att sprida kulturellt lämpliga och praktiska råd, hjälpte programmet bönder att lära sig på ett sätt som passade deras dagliga liv. Vi föreslår att denna modell skulle kunna anpassas till andra jordbrukssektorer eller folkhälsofrågor. Det är ett nytt exempel på hur enkel, kreativ kommunikation kan leda till meningsfull förändring i landsbygdssamhällen.

Länk till artikeln: https://rdcu.be/eJJoi

Kontaktperson

Porträtt av Erika Chenais

Foto: Therese Selén/SVA

Erika Chenais

Statsveterinär, docent

Veterinär epidemiologi, främst i låginkomstländer.

Åk till toppen