Medborgarforskning avslöjar smittämnen hos fästingar i norra Sverige

I norra Sverige ser vi en tydlig ökning av antalet fästingar, vilket ökar risken för att människor och djur ska drabbas av fästingburna sjukdomar. Det är en utmaning att följa fästingpopulationens spridning över stora områden och därför valde forskarna att använda sig av medborgarforskning för att få hjälp med insamlingen av fästingar. Under fästingsäsongen 2018 och 2019 kunde allmänheten i norra Sverige skicka in fästingar som de hittat på sig själva eller på sina djur. Genom att involvera allmänheten i datainsamlingen kan forskarna få hjälp att samla in många fästingar i ett stort område, något som inte hade varit möjligt att göra med traditionella metoder.

Varje fästing screenades för 48 olika bakterier, virus och parasiter

Totalt analyserades 1087 fästingar från norra Sverige (norr om Dalälven) under 2018 och 514 fästingar från Jämtland, Västerbotten och Norrbotten under 2019. Detta gjordes med en avancerad PCR teknik för att testa förekomst av många olika smittämnen samtidigt. Analysmetoden gjorde det möjligt att screena varje fästing för 48 olika bakterier, virus och parasiter – en bra metod att använda för att få ny kunskap om fästingarnas smittämnen i ett stort område där vi har begränsad kännedom om utvecklingen.

Bakterier från släktet Rickettsia och Borrelia vanligast

De två vanligaste påträffade smittämnena var Rickettsia helvetica, en bakterie som kan ge feber och allmän sjukdomskänsla hos människor, samt olika arter av borreliabakterien som kan orsaka borrelia hos människa – den vanligaste fästingburna sjukdomen i Sverige och Europa som drabbar människor. Förekomst varierade mellan år och mellan olika fästingarter, vilket visar att smittämnenas spridning inte bara beror på var fästingarna finns, utan också vilka arter som dominerar.

Andra smittämnen förekom också

Resultaten visade också att fästingarna bar på andra smittämnen, även om dessa inte var lika vanliga. Två exempel är protozoer från släktet Babesia och bakterier från släktet Anaplasma. Babesia divergens kan orsaka allvarlig sjukdom (ofta kallad sommarsjuka) hos nötkreatur och Anaplasma phagocytophilum kan orsaka allvarlig sjukdom hos betande djur (betesfeber hos nötkreatur). Dock påvisades inte TBE-virus, som orsakar TBE – en allvarlig sjukdom som främst drabbar människor, i denna studie.

Kunskapen viktig för både människor och djur

Denna typ av screening av fästingburna smittämnen är ett effektivt verktyg för att studera fästingpopulationens utbredning och för att få en bred bild av vilka sjukdomsalstrare som finns i ett område. Resultaten från studien är värdefulla för att kunna bedöma risker och planera förebyggande åtgärder – som uppdaterade riskkartor och/eller riktad kommunikation till allmänheten. Studien visar också hur klimatförändringen kan påverka spridningen av fästingburna smittämnen över tid. Därför är fortsatt övervakning viktig, särskilt i de nordliga delarna av landet där fästingpopulationen ökar och där den tidigare varit mindre väldokumenterad.

Om studien

Studien är ett samarbete mellan forskare från SVA, SLU och ANSES i Frankrike.

Länk till den vetenskapliga artikeln: High-throughput screening for tick-borne pathogens in Ixodid ticks collected through crowdsourcing in northern Sweden | Acta Veterinaria Scandinavica | Springer Nature Link

Texten är skriven av: Anna Omazic (SVA)