Klassisk svinpest
Klassisk svinpest har inte påvisats i Sverige sedan 1940-talet. Viruset är artspecifikt och drabbar enbart gris och vildsvin. Sjukdomen har ofta ett snabbt förlopp med allvarliga kliniska symtom. Dödligheten är vanligtvis mycket hög bland infekterade djur. Viruset kan överleva i foder och grisar kan infekteras genom att äta foder som förorenats med smittsamt material.
Spridningsväg
Klassisk svinpest (engelska: classical swine fever, CSF) är en allvarlig virussjukdom (pestivirus) som drabbar tamgris och vildsvin. Viruset är måttligt resistent i miljön beroende på faktorer som pH och temperatur. Rått, fruset, saltat eller rökt kött från infekterade djur kan förbli infektiöst under flera månader. CSF påvisades i Sverige senast 1944 och landet fick officiell status som CSF-fritt 2015.
Viruset som orsakar CSF utsöndras i kroppsvätskor, framför allt saliv, urin och träck och infekterade djur kan utsöndra virus redan innan de börjar visa symtom. Smittspridningen sker främst via direktkontakt mellan tamgrisar eller mellan tamgrisar och vildsvin. Indirekt överföring förekommer via till exempel förorenade transportbilar, redskap och kläder. Infektionsvägen är vanligen oral och grisar kan infekteras indirekt genom att äta foder som förorenats med smittsamt material.
Eftersom viruset kan överleva länge i kylt eller fryst kött och i många rökta eller saltade produkter så är matavfall en spridningsväg att beakta för att viruset inte ska kunna drabba nya områden. Det är därför förbjudet inom EU att utfodra grisar med matavfall av animaliskt ursprung.
Effekt på djurhälsa
Klassisk svinpest drabbar både tamgris och vildsvin. Den kliniska bilden vid klassisk svinpest kan variera från mycket milda symtom till akuta dödsfall.
Klassisk svinpest förekommer inte hos nötkreatur.
Klassisk svinpest förekommer inte hos ren.
Klassisk svinpest förekommer inte hos fjäderfä.
Klassisk svinpest förekommer inte hos får och get.
Vid den typiska akuta sjukdomsbilden får grisarna mycket hög feber som följs av minskat foderintag och nedsatt allmäntillstånd. Grisarna ligger ofta tätt samman i grupper och stapplar när de tvingas gå. Kramper, skakningar och förlamningar, liksom förstoppning följt av diarré kan också ses.
Blåaktig missfärgning i huden är ett annat vanligt symtom. Det förekommer dock varianter av svinpest där förloppet är mer utdraget och de mest framträdande tecknen på sjukdom är då reproduktionsstörningar, nedsatt produktion och ökad sjukdomsförekomst i besättningen.

Effekt på produktionskapacitet
Infektion med CSF orsakar hög dödlighet i alla produktionsgrupper. I allvarliga fall kan dödligheten vara upp till 90–100 procent och drabbade djur dör oftast inom 10–20 dagar. Reproduktionsstörningar och allmänt nedsatt produktion förekommer.
CSF bekämpas genom avlivning av besättningen (“stamping out”). Detta betyder att den drabbade besättningen kommer att spärras av och alla djur avlivas. Efter avlivningen måste alla stallar, mark och redskap som kan ha utsatts för smitta saneras. Allt material som kan befaras vara kontaminerat, såsom gödsel, foder och avfall, måste också renas från smitta. Nya grisar får inte återinsättas i besättningen förrän tidigast 30 dagar efter att saneringen har avslutats och godkänts.
Effekt på livsmedelssäkerhet
CSF har ingen effekt på livsmedelssäkerheten. Viruset drabbar enbart grisar och vildsvin och drabbade djur går inte in i livsmedelskedjan.
Förebyggande åtgärder och behandling
Om man misstänker att tamgrisar eller vildsvin drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Man måste se till att inga andra grisar utsätts för direkt eller indirekt kontakt med smittade djur. Grisar från den drabbade besättningen får absolut inte flyttas därifrån.
CSF kan inte behandlas. Det finns vacciner mot CSF, men de är inte godkända i Sverige.
Kontroll
Det sker ingen aktiv kontroll med avseende på förekomst av CSF i foder, vatten eller livsmedel. CSF är anmälningspliktig vid misstanke hos grisar enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2021/10 (K12)). Dessutom följs förekomsten av CSF hos tamgrisar och vildsvin i Sverige genom årlig provtagning.
SVA:s analyser
Läs mer
Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.
Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.
Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.
Senast granskad 2026-05-06