Faror i foder A-Ö

Oftast kategoriseras faror som kan finnas i foder och vatten som kemiska, mikrobiella eller fysiska. Det allra bästa är att undvika eller förhindra att faror i foder och vatten uppstår. När det inte går måste farorna hanteras på olika sätt beroende på typ av fara. Mikrobiella faror kan till exempel oskadliggöras med upphettning medan en kemisk fara är mer beständig och i stället kan behöva spädas ut.

Mikrobiologiska faror utgörs av sjukdomsframkallande, patogena, bakterier som exempelvis salmonella och klostridier samt mögelsvampar som angriper växter.

Kemiska faror utgörs av bland annat tungmetaller, dioxiner, PCB, mögelgifter (mykotoxiner) och algtoxiner. Toxiner är kemiska faror av mikrobiologiskt ursprung.

Fysiska faror utgörs av främmande ämnen som kan vara både naturliga och tillförda. Det kan till exempel vara jord, sten, fjädrar, förpackningsrester samt glas- eller metallbitar. Även radioaktivitet räknas till de fysiska farorna.

Här presenteras faror som kan finnas i foder, sorterade efter bokstavsordning. Listan är inte komplett, det finns fler faror som kan orsaka hälsoproblem hos djur.