Aspergillus fumigatus
Aspergillus-svampar lever av att bryta ner växt- och djurmaterial och finns överallt i miljön. De producerar sporer som sprids med luften och infekterar djur genom luftvägarna. Sjukdomen aspergillos drabbar framförallt djur som redan är försvagade. Sjukdomen kan orsakas av olika arter inom Aspergillus-släktet, men oftast av Aspergillus fumigatus. Både djur och människor kan insjukna, men det är ingen zoonos. Animaliska livsmedel utgör inte någon risk för kontaminering då aspergillus-sporerna dör vid tillagningen. Svampsporer av olika släkten kan dock orsaka allergiska besvär och icke-infektiösa inflammatoriska luftvägssjukdomar hos djur och människor.
Källa
Aspergillus-svampar finns i stort sett överallt i vår omgivning. De lever av att bryta ner växt- och djurmaterial i till exempel komposter, strömedel, jord och på grödor. Djur smittas oftast genom att de andas in sporer som är svampens mikroskopiska reproduktionsceller och sprids via luften.
Infektionen är vanligast under vintermånaderna när djuren vistas i stall och utfodras med kontaminerat hö eller ensilage. Smittan sprids däremot inte mellan djur. Svampen kan komma in i ägg via äggskal och ägghinnor under ruvningen eller smitta kycklingar och andra unga fåglar i samband med kläckningen. Svampen kan också infektera ögats hornhinna om det finns många sporer i miljön. Sporerna kan även föras in i kroppen via sticksår, men denna smittväg är ovanlig.
Effekt på djurhälsa
Aspergillos är ett samlingsnamn för alla infektioner hos ryggradsdjur som orsakas av en Aspergillus-svamp. Sjukdomen påverkar luftvägarna, särskilt hos djur som redan är försvagade på grund av en annan sjukdom, näringsbrist, nedsatt immunförsvar, intensiv antimikrobiell behandling eller stress. Kliniska symtom hos däggdjur kan vara ospecifika, men inkluderar slöhet, brist på aptit och feber. Både djur och människor kan insjukna, men det är ingen zoonos.
Mykotoxiner producerade av Aspergillus, bland annat gliotoxiner är giftiga och orsakar symtom som försämrat allmäntillstånd, proteinbrist, diarré, irritabilitet, avvikande beteende och ibland död.
Nötkreatur kan drabbas av aspergillos som orsakar lunginflammation, magtarminflammation (gastro-enterit), mastit, inflammation av moderkakan och abort. Mjölkkor i tidig laktation är extra känsliga för infektionen.
Ren kan drabbas av aspergillos som orsakar lunginflammation, magtarminflammation (gastro-enterit), mastit, inflammation av moderkakan och abort.
Det finns en akut och en kronisk form av aspergillos hos fjäderfän. Den kroniska formen har ett utdraget sjukdomsförlopp och drabbar vanligtvis bara enstaka fåglar i en fjäderfäflock, oftast med lindriga symtom som lätt kan misstas för andra sjukdomar.
Akut aspergillos ses oftast bland unga fåglar och kan drabba många fåglar i flocken samtidigt. Ofta ses symtom först sent i sjukdomsförloppet där djuren har svårt att andas, är svaga och inaktiva, dricker mycket men äter mindre och ibland får diarré. Det förekommer även att drabbade fåglar dör utan föregående symtom. Infektion under ruvningen kan också leda till låg kläckbarhet på grund av att embryon/foster dör redan i ägget på grund av svampinfektionen.
Kalkoner är särskilt mottagliga och kan visa centralnervösa symtom som vinglighet, darrningar, kramper, förlamning och vriden hals när svampen sprider sig till hjärnan.
Får och get kan drabbas av aspergillos som orsakar lunginflammation, magtarminflammation (gastro-enterit), mastit, inflammation av moderkakan och abort.
Gris kan drabbas av aspergillos som orsakar nedsatt foderutnyttjande och sämre tillväxt, samt abort. Unga grisar är mer känsliga än slaktsvin och vuxna grisar.
Effekt på produktionskapacitet
Infektion med aspergillus-svamp påverkar främst fjäderfä, där låg kläckbarhet kan förekomma och dödligheten i en flock varierar från enstaka fåglar till hela besättningen. Grisproduktion kan också drabbas då nedsatt foderutnyttjande resulterar i sämre tillväxt.
Effekt på livsmedelssäkerhet
Sporer av Aspergillus fumigatus i mat kan utgöra en infektionsrisk för människor med nedsatt immunförsvar. Normal tillagning (till exempel kokning och mikrovågsbehandling) avdödar dock sporerna effektivt, och animaliska livsmedel är därför inte en relevant spridningsväg.
Även personer med fullgott immunförsvar kan drabbas av allergiska och icke infektiösa luftvägsproblem, vid hantering av svampangripet foder och genom arbete i miljöer där foder av dålig kvalitet förvaras eller utfodras.
Förebyggande åtgärder och behandling
Aspergillos kan förebyggas genom god hygien och skötsel. Mögligt foder och strö ska aldrig användas och en god ventilation är mycket viktig i inomhusanläggningar.
Det krävs långvarig behandling med läkemedel med effekt mot svamp i tidigt sjukdomsskede för att behandla aspergillos. Behandling av sjukdomen är därför sällan aktuell varken hos idisslare eller hos fjäderfä.
Kontroll
Det finns ingen aktiv kontroll av Aspergillus fumigatus i foder eller livsmedel i nuläget.
Läs mer
Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.
Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.
Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.
Senast granskad 2026-05-06