Fumonisiner
Fumonisiner är mögelgifter som bildas av fältskadesvampar, främst av släktet Fusarium och i mindre grad Aspergillus. De förekommer framförallt i majs och kan bland annat orsaka lungödem hos gris. Fumonisiner överförs vanligtvis inte i någon betydande utsträckning till livsmedelsprodukter, och majs är den primära källan till förgiftning även hos människor.
Källa
Fumonisiner produceras av svampar i släktena Fusarium och Aspergillus, som angriper grödor på fältet. Sporer kan förekomma i mark och infekterar vanligen spannmål och halm under axgång. Det finns flera olika fumonisiner, där B1 är den mest toxiska, men även B2 är vanligt förekommande och starkt toxisk. Högst halter av fumonisin förekommer i majs.
Effekt på djurhälsa
Fumonisiner verkar cancerogent och toxiskt på tarm, njurar, hjärta och lever. De är även immunosupressiva vilket kan öka mottagligheten av andra sjukdomar.
Idisslare verkar vara toleranta för fumonisiner då ämnet har begränsad nedbrytning i våmmen och utsöndras via träck och urin.
Fumonisiner har påvisats i mycket låga doser i lavar från Ryssland, Norge och Sverige och utgör därmed en potentiell källa till kontaminering. Idisslare verkar dock vara toleranta för fumonisiner och SVA har inga uppgifter om kända specifika symtom eller toxicitet för ren.
Vid höga doser av fumonisiner kan nedsatt äggproduktion, nedsatt immunförsvar och minskad fertilitet ses hos tuppar.
Idisslare verkar vara toleranta för fumonisiner då ämnet har begränsad nedbrytning i våmmen och utsöndras via träck och urin.
Fumonisinen B1 kan orsaka lungödem (porcine pulmonary edema) hos gris. Tidiga symptom är nedsatt födointag och andnöd. Grisar avlider ofta snabbt till följd av lungödem och vätskeansamling i bukhålan, som inducerar hjärtsvikt. Även skador på lever har rapporterats vid lägre intag av fumonisiner.
Effekt på produktionskapacitet
Fumonisiner påverkar uttrycket av hormonerna GHR och IGF-1 som båda är kopplade till tillväxt. Det är därför troligt att intag av mögelgifterna orsakar nedsatt tillväxt, något som har observerats hos fisk och människa.
Effekt på livsmedelssäkerhet
Fumonisiner kan överföras till animaliska livsmedel men inte i någon betydande grad. Fumonisiner har uppmätts i kött från kyckling, kalkon samt griskött, efter långvarig utfodring med starkt kontaminerat foder. Överföringsgraden i mjölk är mycket låg, men fumonisinerna är stabila för pastörisering och kan ackumuleras i äggula.
Förebyggande åtgärder och behandling
Majs bör undersökas visuellt för att detektera tecken på mögelangrepp. Mögelgifterna är stabila men bryts delvis ner vid bearbetning under höga temperaturer. Vid misstanke om förgiftning bör man i första hand se till att kvarvarande djur inte längre exponeras för den misstänkta giftkällan, till exempel genom att byta foder. Vanligen rekommenderas symtomatisk behandling, till exempel vätsketerapi.
Kontroll
Gränsvärden för summan av fumonisin B1 och B2 i vegetabiliska livsmedel finns i förordning (EG) 2023/915, men det finns i nuläget inga gränsvärden för fumonisiner i foder.
SVA:s analyser
Läs mer
Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.
Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.
Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.
Senast granskad 2026-05-06