Trichotecener

Källa

Zearalenon, ofta förkortat till ZEN (även ZON) är ett mögelgift (mykotoxin) som produceras av olika arter svampar inom släktet Fusarium, till exempel F. graminearum och F. culmorum. Mögelgiftet förekommer vanligen tillsammans med trichotecener. ZEN bildas i fält genom att spannmålsax infekteras av mögelsvamp, ofta i samband med blomning (axgång). ZEN förekommer i såväl kärna som halm av stråsäd. Odling och väderlek påverkar förväntat innehåll av denna kontaminant.

Effekt på djurhälsa

ZEN är mindre toxiskt än många andra mykotoxiner. De har en östrogenliknande effekt vilket påverkar könsmognad och fruktsamhet. I likhet med flera andra mögelgifter påverkar ZEN immunsystemet och det finns flera indikationer på att olika mykotoxiner har en additiv verkan, så kallad ”cocktail-effekt”.

Idisslare är mindre känsliga än enkelmagade djur för zearalenon eftersom mikroorganismer i våmmen snabbt bryter ned toxinet. Dock kan de drabbas av fruktsamhetsstörningar vid konsumtion av foder som är kraftigt kontaminerat med ZEN under lång tid.

Fjäderfä är betydligt tåligare än gris när det gäller ZEN. Vid höga doser kan nedsatt äggproduktion, försvagat immunförsvar och minskad fertilitet hos tuppar ses.

Idisslare är mindre känsliga än enkelmagade djur för zearalenon eftersom mikroorganismer i våmmen snabbt bryter ned toxinet. Dock kan de drabbas av fruktsamhetsstörningar vid konsumtion av foder som är kraftigt kontaminerat med ZEN under lång tid.

Gris är det djurslag som är känsligast för ZEN av produktionsdjuren. Fruktsamhetsproblem av olika slag är vanliga. Synliga symtom är svullen vulva hos unga djur samt omlöpningar hos suggor.

Effekt på produktionskapacitet

Fruktsamhetsstörningar på grund av ZEN är inte ovanliga hos gris och medför stora negativa effekter. Idisslare kan drabbas av fruktsamhetsstörningar vid långtidsexponering med höga doser ZEN, vilket kan påverka produktionen. Fruktsamhetsstörningar kan inträffa hos fjäderfä men risken är relativt liten.

Effekt på livsmedelssäkerhet

ZEN kan gå över i animalieprodukter när djur utfodras med kontaminerat foder, halterna är dock generellt låga och fynd görs inte i alla matriser trots höga halter i fodret. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) konstaterar i sin senaste riskvärdering av ZEN att det eventuella bidraget från animaliska livsmedel är försumbart för konsumenters totala zearalenonexponering.

Förebyggande åtgärder och behandling

Vid misstanke om förgiftning bör man i första hand se till att kvarvarande djur inte längre exponeras för misstänkt giftkälla, till exempel genom att byta foder. Vanligen rekommenderas symtomatisk behandling, till exempel vätsketerapi.

Kontroll

I livsmedel finns gränsvärden för ZEN i förordning 2023/915, dessa gäller spannmål (inklusive majs) och spannmålsprodukter, majsolja, majs för direktkonsumtion och majsbaserade livsmedel.

För foder finns riktvärden för ZEN i Kommissionens rekommendation 2006/576.

Det finns i dagsläget ingen möjlighet att minska förekomsten av ZEN genom bekämpning, men det finns branschriktlinjer att följa vid odling av spannmål för att förebygga förekomst av Fusarium.

Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet ”Effektivt utnyttjande av tillgängliga foder- och vattenkällor vid kritisk resursbrist”.

Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Hushållningssällskapet Halland, Växa, Gård & Djurhälsan och Sveriges lantbruksorganisation.

Finansiär: Myndigheten för civilt försvar.