FAQ om säkert foder och vatten

Först behöver du ta reda på vilken växt det rör sig om. Artbestämning kan vi tyvärr inte hjälpa till med på SVA. Prova att kontakta en kunnig botaniker eller att använda exempelvis SLU:s Ogräsrådgivaren, eller Jordbruksverkets ogräsdatabas. Det finns också appar tillgängliga för mobilen. När du vet vilken växt det rör sig om kan du gå in på SVA:s hemsida för att se om växten är giftig.

När du vet om eller hur giftig växten som du hittat är kan du bestämma hur du ska hantera betet eller vallen. Ett fynd av en giftig växt på ett bete eller i en vall betyder inte alltid att den utgör någon stor fara för dina djur. Giftiga växter är sällan smakliga. Så länge det finns gott om annat bete brukar djuren vara kloka och rata giftiga växter eftersom de ofta smakar illa. Det finns dock individer som kan få smak för giftiga växter och aktivt söka upp dem.

Förekomst av mycket giftiga växter på ett bete eller i en vall utgör en större risk för förgiftning eftersom det krävs en mindre mängd för att orsaka allvarliga symtom eller till och med död. Mycket giftiga växter bör därför tas bort från betet eller vallen. Om det är svårt att avlägsna växterna eller om de är fridlysta kan växterna i stället stängslas bort. Naturvårdsverket har listan på vilka växter som är fridlysta i Sverige: Fridlysta arter. 

Om du kan skörda vallen och använda den till foder eller ej beror på vilket eller vilka giftiga ämnen som växten innehåller. Vissa ämnen behåller sin giftighet även efter torkning och ensilering. Andra ämnen förlorar sin giftighet vid exempelvis torkning. Det innebär att vissa giftiga växter är ofarliga att utfodra med efter konservering. Mer information om hur konservering påverkar giftigheten hos olika växter finns på SVA:s hemsida: Giftiga växter A–Ö - SVA.

Vid påväxt av jäst som syns som vita prickar kan man ta bort det synligt angripna området på fodret med marginal och utfodra med resten. Förekomst av jäst är dock en indikation på att konserveringen inte fungerat tillfredsställande då syre av någon anledning läckt in i balen. Fodret har därmed fått en nedsatt hygienisk kvalitet vilket även innebär en försämrad hållbarhet. När syre finns tillgängligt finns det en risk för att även mögel kan växa till. För att veta säkert om och vad som kan finnas i balen kan en hygienisk analys göras. Läs mer om grovfoderkvalitet.

När det är fastställt att det är mögeltillväxt är det inte riskfritt att utfodra med balen. Trots att det inte finns synlig mögeltillväxt på hela balen kan möglet ändå finnas där. I värsta fall kan mögelsvampen även ha producerat toxiner som kan orsaka exempelvis försämrat immunförsvar, reproduktionsstörningar och akut förgiftning. Mögelsporer kan också orsaka respirationsproblem och framkalla allergisymtom. För att veta säkert om och vad som kan finnas i balen kan en hygienisk analys göras. Läs mer om grovfoderkvalitet och foderhygien Foderhygien - HästSverige.

Många mikroorganismer behöver syre för att kunna växa till. Genom att plasta in hösilage/ensilage skapas en syrefri miljö som konserverar grovfodret och hindrar tillväxt av mikroorganismer vilket förlänger hållbarheten. När plastförpackningen bryts får mikroorganismerna tillgång till syre, vilket innebär att de blir aktiva och kan börja föröka sig, samtidigt som hållbarheten på grovfodret försämras. 

Hållbarheten på en öppnad bal med hösilage/ensilage är beroende av fodrets initiala hygieniska kvalitet, men även av den omgivande miljön. En varm och fuktig miljö gynnar mikroorganismernas tillväxt vilket försämrar hållbarheten. Omvänt hämmar kyla mikroorganismernas tillväxt vilket förlänger hållbarheten. Därför kan både rutinerna för hantering av en öppnad bal med hösilage/ensilage såväl som rekommendationen för hur länge en öppnad bal håller, skilja sig åt under sommartid respektive vintertid. Tumregeln är att en öppnad bal håller 5-6 dagar vid gynnsamma förhållanden. Vid varm väderlek eller dålig initial hygien på grovfodret förkortas hållbarheten. Läs mer om grovfoderkvalitet.

Dammet kan bero på jordinblandning från skörden eller att höet har lagrats på en dammig plats. Inblandning av jord eller damm kan innehålla sjukdomsframkallande bakterier. 

En annan anledning till att höet dammar mycket skulle kunna vara att det har varit tillväxt av mögel i grovfodret och att det även har bildats mögelsporer. Sporer som frigörs till luften bildar ett vitt damm. Mögelsporer kan irritera luftvägarna och framkalla allergisymtom både hos människor och djur. Mögelangripet hö bör därför inte användas som foder. 

Hö är konserverat genom torkning. Torkning innebär att vattenhalten och vattenaktiviteten i fodret är tillräckligt låg för att mikroorganismer inte ska trivas och kunna tillväxa. Vid förvaring är det viktigt att höet skyddas från fukt från luft, golv och nederbörd för att det ska hållas lagringsdugligt. Blir höet fuktigt utgör det en god miljö för tillväxt av mögel som vid gynnsamma förhållanden kan bilda mögelgifter med negativ effekt på djurens hälsa. Om möjligt är det bra om höet lagras i lägre temperatur vilket hämmar tillväxten av mögelsvampar ytterligare. Det är även viktigt att förvara höet så att skadedjur hålls borta då de kan sprida smittor och kontaminera fodret med avföring eller eventuella kadaver. 

Nej. När det finns ett kadaver eller del av ett kadaver oavsett djurslag finns en risk för att bakterien Clostridium Botulinum finns i fodret. Bakterien kan bilda botulinumtoxin vilket är mycket giftigt. Bakterien kan vara spridd i hela balen eller silon vilket gör det mycket riskfyllt att använda fodret.

Botulism och botulinumtoxiner 

Färska foderråvaror och foderblandningar innehåller bakterier. Även frysta råvaror innehåller bakterier, men de växer inte till i kalla temperaturer. När frysta råvaror tinas upp och temperaturen stiger kommer bakterietillväxten igång igen. Värmebehandling med höga temperaturer är det enda som avdödar bakterier. Många bakterier är inte farliga, men vissa är sjukdomsframkallande. 

Även om djuret som blivit exponerat för sjukdomsframkallande bakterier inte insjuknar själv kan det fungera som bärare. Då finns det en risk för att bakterierna förs vidare till medlemmar i hushållet. Människor med nedsatt immunförsvar som små barn, sjuka och äldre är särskilt mottagliga. Det har dock varit få påvisade sjukdomsfall i Sverige. 

Det kan även förekomma bakterier i fodret som är resistenta mot vissa antibiotika, så kallade ESBL-producerande bakterier. Eftersom de är resistenta mot antibiotika kan de orsaka problem både inom human- och veterinärmedicin. Sådana bakterier har främst rapporterats hos färskfoder från fjäderfä. Färskfoder som innehåller kyckling anses därför ha högre risk att föra ESBL-producerande bakterier vidare till våra husdjur och även till människor. 

Vid övervägande att använda färskfoder till hund/katt är det viktigt att avgöra om fördelen man vill uppnå är värd risken för eventuell smitta. Vid utfodring med färskfoder är det även mycket viktigt med bra hygien i all hantering för att undvika korskontaminering till livsmedel och slutligen smittspridning till människor.

Läs mer om rekommendationer för hantering av färskfoder.

Fanconi syndrom är en njursjukdom som är ärftlig i vissa hundraser. Sedan början på 2000-talet har det uppmärksammats ett ökat antal fall av denna vanligtvis sällsynta sjukdom på veterinärkliniker över hela världen. Ett flertal case studies – studier då man följer patienter efter att de har drabbats av sjukdomen – har visat att det majoriteten av dessa hundar har gemensamt är att de regelbundet har fått äta så kallad ”chicken jerkey”, ofta med Kina som ursprungsland. Många av de drabbade hundarna har fått förbättrade symtom och även blivit helt återställda då den torkade kycklingen har blivit exkluderad från deras diet. Att intag av chicken jerkey skulle leda till fanconi syndrom är dock inget som har blivit vetenskapligt bekräftat. Inga ämnen som skulle kunna framkalla sjukdomen har blivit påvisade i några foderprover efter många år av provtagning. Det är viktigt att understryka att de hundar som beskrivs i dessa fall har fått stora mängder av detta tillskottsfoder på en regelbunden basis. Det är därför rimligt att anta att sporadisk konsumtion av chicken jerkey inte medför någon signifikant risk att drabbas av sjukdomen. 

Under sommaren kan blågröna alger tillväxa mycket snabbt vid god tillgång på näringsämnen, till exempel i övergödda vatten. Detta kallas för algblomning. I samband med algblomning kan vissa alger börja producera toxiner som är giftiga för djur och människor. Algtoxiner kan orsaka allvarliga neurologiska problem kort tid efter intag eller i värsta fall död inom 60 minuter. Det är viktigt att snabbt få vård. 

Alla blågröna alger producerar inte toxiner vid algblomning men det går inte att veta utan analys. Det är därför rekommenderat att inte vare sig låta sin hund bada eller bada själv i sjöar under pågående algblomning. För att veta mer om ditt badvattens aktuella status kan du läsa på Havs- och Vattenmyndighetens hemsida där de kontinuerligt uppdaterar information om vattenkvaliteten vid alla kommunala badplatser. Vill du läsa mer om hur algtoxiner påverkar djur kan du göra det här.

Det finns inte någon universell analys som kan detektera alla giftiga ämnen. Först behövs en misstanke om vilket giftigt ämne det rör sig om så att rätt analys och laboratorium kan väljas. 

Var under den kommande tiden uppmärksam på om din katt börjar visa symtom som kan tyda på salmonella, exempelvis aptitlöshet, slöhet, kräkningar och diarré. Om katten visar symtom bör den tas till veterinär för provtagning och eventuell behandling. En smittad katt kan eventuellt behöva hållas inne tills den blir frisk så att du som ägare ska kunna bedöma din katts status och undvika att den kommer i kontakt med fler smittade fåglar när immunförsvaret är försvagat. Tänk på att salmonella är en zoonos, alltså kan även du som kattägare bli smittad av din katt. Det är därför viktigt med att hålla god hygien vid all hantering av katten, tömning av kattlåda samt utfodring.

Läs mer om salmonella hos katt samt hygienråd vid salmonellainfektion.