SvarmPat – samarbetsprogram för antibiotikaresistensövervakning

Verksamheten bedrivs genom övervakning och dokumentation av resistens hos sådana bakterier. Dessutom genomförs riktade studier inom områden där kunskapen behöver stärkas. I verksamheten ingår också att genom olika aktiviteter förmedla den kunskap som genereras inom programmet. En del av resultaten presenteras årligen i rapporten Swedres-Svarm (Övervakning) där SvarmPat utgör en del i övervakningen av bakterier som framkallar sjukdom hos djur.

Nedan ges några exempel på studier som nyligen har genomförts eller som pågår inom SvarmPat.

Klinisk mastit hos mjölkkor

Bakteriepanorama vid klinisk mastit hos mjölkkor och resistensläge hos isolerade bakterier övervakas i en studie som pågått sedan 2013. De vanligaste bakteriearterna är Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalactiae, Escherichia coli och Streptococcus uberis. Penicillinresistens har påvisats i 2,6 procent av S. aureus-isolaten och streptokockerna är generellt känsliga för penicillin.

Luftvägsinfektioner hos kalv

Lunginflammation är en vanlig orsak till antibiotikabehandling av kalv, och Pasteurella multocida är en av de vanligaste bakterierna som hittas vid lunginflammation. Pasteurella multocida är vanligtvis känslig för penicillin men varje år hittas isolat som är resistenta. Det är därför viktigt med provtagning för resistensbestämning, särskilt om behandlingssvikt ses i en besättning. Inom SvarmPat odlas prover från kalvar som är PCR-positiva för bakterierna P. multocida, Mannheimia haemolytica eller Histophilus somni, i syfte att få fram isolat som kan resistensbestämmas.

Mycoplasma bovis

Genom att odla från prover som är mycoplasma-positiva i PCR-analys har bakterien Mycoplasma bovis från svenska kalvar kunnat isolerats. Dessa har sedan resistensbestämts och helgenomsekvenserats. Standardiserade metoder och kliniska brytpunkter saknas men de sammanlagda resultaten tyder på att de svenska isolaten är resistenta mot tetracykliner och makrolider.

Avvänjningsdiarré gris

I samband med avvänjning kan flera faktorer hos grisarna samt i deras foder och miljö samverka och orsaka rubbningar i tarmfloran, vilket gör det lättare för skadliga E. coli att föröka sig. Efter att EU under 2022 slutade tillåta försäljningen av förebyggande zinkoxid för användning i foder har gruppbehandling av avvänjningsdiarré med antibiotika ökat. Det är därför viktigt att följa resistensläget mot bland annat neomycin hos E. coli från grisar med avvänjningsdiarré. I ett pågående SvarmPat-projekt odlas och resistensbestäms i första hand enterotoxigen E. coli (ETEC) och i andra hand andra E. coli från grisar med avvänjningsdiarré.

Staphylococcus hyicus

Staphylococcus hyicus kan orsaka allvarliga sjukdomar hos gris, bl.a. hudsjukdomen svartskorv, och är också ett vanligt agens vid ledinfektioner. Tidigare undersökningar indikerar att penicillinresistens hos S. hyicus har ökat över tid och var 72 procent 2022. I en pågående studie följs resistensutvecklingen upp och bakteriernas släktskap på individ- och gårdsnivå samt förekomst av virulensfaktorer studeras för att ge insikt i om det är en, ett fåtal eller många olika bakteriestammar som orsakar problem.