Blåmessjuka

Förekomst

Blåmessjuka ses främst från senvinter fram till tidig sommar, med flest fall under våren. Sjukdomen drabbar framför allt blåmes, men även andra arter så som talgoxe, svartmes och stjärtmes kan smittas. Blåmessjuka sågs första gången i Storbritannien 1996 med flera mindre utbrott hos småfåglar efter det. Ett större utbrott med stort antal drabbade fåglar sågs i Tyskland under 2020. I Sverige har enstaka fall av lungin-flammation hos blåmesar orsakade av Suttonella ornithocola påvisats sedan 2020, men ett större utbrott började under våren 2026.

Blåmessjuka är en bakteriesjukdom som första gången sågs i Storbritannien 1996. Framför allt drabbas blåmes, men sjukdomen har också setts hos talgoxe, svartmes och stjärtmes. I utbrott av blåmessjuka är det vanligen ett mindre antal individer som blir sjuka. Ett större utbrott med stort antal drabbade fåglar sågs dock i Tyskland våren 2020.

Fåglarna smittas genom att de andas in bakterien, och det resulterar i en lunginflammation. De förändringar som kan ses vid obduktion och mikroskopisk undersökning är blodfyllda lungor, områden med död lungvävnad och inflammation. De symptom som infekterade fåglar visar är ospecifika: de burrar upp sig, är desorienterade och mindre skygga än normalt, de kan också hittas döda utan föregående symptom.

I Sverige har enstaka fall av lunginflammation hos blåmesar orsakade av Suttonella ornithocola påvisats sedan 2020, men ett större utbrott började under våren 2026.

Symtom

De symptom som infekterade fåglar visar är ospecifika: de burrar upp sig, är desorienterade, sitter apatiska med stängda ögon och är mindre skygga än normalt. Ibland ses fåglarna sitta med öppen näbb och med andningssvårigheter med inkletat material runt näbben. Fåglarna kan också hittas döda utan föregående symptom. De förändringar som kan ses vid obduktion och mikroskopisk undersökning är blodfyllda lungor, områden med död lungvävnad och inflammation i luftvägarna.

Smittämne och smittvägar

Infektionen orsakas av bakterien Suttonella ornithocola.

Fåglarna smittas genom att de andas in bakterien, och det resulterar i en lunginflammation. Inga andra djurslag än småfåglar har påvisats kunna smittas av bakterien.

Förebyggande åtgärder

Sjukdomar så som blåmessjukan kan lätt spridas vid fågelmatare eftersom stora mängder fåglar samlas på ett begränsat område. Med bra förebyggande åtgärder och god hygien kan du minimera smittspridning, och därmed antalet sjuka eller döda fåglar, vid ditt foderbord. Om du misstänker att en sjukdom brutit ut vid foderbordet bör du ta bort eventuella vattenbad och avbryta matningen helt under minst tre veckor.

Karta och tabell över fynd