Pälsätare hos rådjur

Förekomst

Under senvintern och våren rapporteras ofta angripna rådjur med pälslösa, kala fläckar till SVA. Djuren ses ofta i anslutning till foderplatser. De kala fläckarna orsakas oftast av löss, så kallade pälsätare, som är ganska vanliga hos rådjur. Pälsätande löss förekommer i Sverige och Norge.

Symtom

Angripna rådjur uppvisar ofta klåda och en viss irritation. På grund av de avbitna hårstråna uppvisar rådjuren ett stubbat utseende, fläckvis eller på hela halsen och på sidorna. Angreppet av dessa hudparasiter är dock i allmänhet inte av sådan art att djuren bör avlivas av djurskyddsskäl. 

Smittämne och smittvägar

De pälsätare som orsakar hudproblem hos rådjur är några millimeter långa löss, med det latinska namnet Damalinia (eller Bovicola) cervi. De lever hela sitt liv i värddjurets päls där de livnär sig på hår och hudrester. Smittspridningen mellan rådjur underlättas vid foderplatser där de koncentreras och har direktkontakt med varandra. 

Löss är relativt värdspecifika parasiter. Rådjurens pälslöss kan eventuellt överföras till andra hjortdjur, men smittar inte till exempelvis hund eller människa.

I rävskabbens spår har många undrat om de hudförändringar man observerat på rådjur varit rådjursskabb. Skabb har dock inte påvisats hos rådjur i Sverige.

De många observationerna av hårlösa älgar med början 2006 som tros ha samband med angrepp av hjortlusflugor (älglöss – Lipoptena cervi), gjorde att många undrade om även rådjuren kunde drabbas. Rådjur kan drabbas av hjortlusflugor, men de orsakar inte klåda och hårlösa fläckar på samma sätt som pälsätande löss.

Sjukdomsbild

När ett angripet rådjur fäller sin vinterpäls så växer det ut en normal sommarpäls även i de lusangripna hudområdena.

Provtagning och diagnostik

För att ställa en säker diagnos kan en hudbit bestående av en del opåverkad hud och en del påverkad hud skickas in till SVA för undersökning. Man kan även mejla eller skicka in foton på drabbade djur genom rapporteravilt.sva.se.