Om datakällor, bearbetning och mätenheter

Försäljningsstatistik

SVA och Jordbruksverket använder i första hand statistik över försäljning av antibiotika från apotek för analys och rapportering. Alla apotek i landet ska rapportera all försäljning av läkemedel till E-Hälsomyndigheten och SVA får ta del av data om antimikrobiella medel som sålts för djur. Antal sålda förpackningar räknas om så att kg aktiv substans som sålts kan redovisas.

Djurslag ska anges på recept för djur, och därmed kan en viss uppdelning av statistiken göras. Men för vissa djurslag, som kor och hästar, är det vanligt att veterinären behandlar djur i samband med besök på gårdar. När apoteket säljer läkemedel till veterinären för sådan användning rapporteras djurslaget som okänt.

Användning av antibiotika

Praktiserande veterinärer ska rapportera behandlingar med läkemedel till Jordbruksverket. Uppgifterna samlas i en databas och utgör en del av underlaget för rapportering av användning av antibiotika för djur till Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA.

För de djurslag där det mesta av användningen utgörs av antibiotika som lämnats ut av apotek mot recept är den djurslagsvisa försäljningen en bra indikator på användningen. Exempel på sådana djurslag är grisar, hundar och katter.

Organisationen Svensk fågel kräver av sina medlemmar att de ska rapportera in alla antibiotikabehandlingar, och SVA får ta del av sammanställd statistik.

Statistik för EU och globalt

Tidigare har alla EU-medlemsländer och Island, Norge och Schweiz frivilligt rapporterat data över försäljning av antibiotika för djur till EMA. Statistiken har sammanställts och rapporteras inom projektet ESVAC (European surveillance of veterinary antimicrobial consumption). Projektet startade 2009, och SVA har bidragit med expertstöd till EMA fram till och med den sista rapporten som publicerades i november 2023. SVA har också årligen rapporterat data i samarbete med Jordbruksverket.

Enligt EU-förordningen om veterinärmedicinska läkemedel (Förordning (EU) 2019/6) ska alla EU-medlemsländer från och med 2024 rapportera inte bara försäljning utan också användning av antibiotika till EMA. Andra antimikrobiella medel än antibiotika kan rapporteras på frivillig basis.

Insamlingskraven ökar gradvis; från och med 2024 ska försäljning för alla djurslag och användning av antibiotika för behandling av nötkreatur, gris, tamhöns och kalkon rapporteras. Från och med 2027 ska även användning för häst, får, get, anka, gås, häst, kanin för köttproduktion samt vissa arter av odlad fisk rapporteras, och från och med 2030 även användning för hund, katt, mink och räv.

Det nya systemet för insamling kallas ASU (antimicrobial sales and use), och rapporterna ESUAvet (Euro-pean sales and use of antimicrobials in veterinary medicine). För flertalet länder är systemen för insamling av uppgifter om användning nya, och andra har fått anpassa befintliga system till de krav som ställs. Det kommer därför att ta några år innan de uppgifter som samlats in av EMA håller tillräcklig kvalitet för att de ska vara ett bra redskap för uppföljning. SVA bistår Jordbruksverket i arbetet med rapportering, och bidrar med expertstöd till EMA genom en arbetsgrupp som kallas ESUAvet WG.

Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH) samlar in, sammanställer och publicerar i rapporten Animuse (Animal antimicrobial use) statistik över förbrukning av antibiotika för djur från ett stort antal länder runt om i världen.

Mätenheter

Basenheten i all statistik för djur är kilo aktiv substans. Vid tolkning av resultat måste man vara medveten om att olika antibiotika doseras olika. En viss mängd av två olika antibiotika kan därför räcka till att behandla olika många djur. Det är viktigt att ha detta i åtanke när man tolkar trender i totalförsäljning. Man bör också alltid granska utvecklingen för varje substansklass för sig.

Antalet djur av olika arter varierar, både över tid inom ett land och mellan länder. Detta är också viktigt att ta hänsyn till när man tolkar trender över tid, och situationen i olika länder. Inom ESVAC utvecklades därför en enhet för populationskorrigering, PKU. Enheten är en skattning av den sammanlagda vikten i kg av vissa djurslag (biomassa) och mätenheten kallas mg per PKU. I samband med övergången till obligatorisk rapportering infördes ett nytt sätt att skatta vikten av djur, där de djurtyper och de vikter som används skiljer sig från vad som används för PKU. Den nya mätenheten kallas mg per kg biomassa. Eftersom djurpopulationernas sammansättning varierar mellan länder är båda måtten, precis som kg aktiv substans, trubbiga.

Om man har tillgång till statistik för ett visst djurslag kan kg aktiv substans av olika antibiotika räknas om till dosenheter, så kallade definierade dygnsdoser. Antalet dygnsdoser kan därefter till exempel delas med den skattade vikten av den specifika undersökta djurpopulationen. Detta mått tar bättre hänsyn till skillnader i dosering mellan olika antibiotika, och endast ett djurslag används i nämnaren. Man kan också ta hänsyn till hur många dagar en genomsnittlig behandling pågår, och räkna ut så kallade kurdoser, vilka sedan kan användas för utvärdering av trender.