Brucellos
Andra namn: Smittsam kastning Bangs sjukdom
Brucellos är en bakteriesjukdom som kan smitta ett flertal olika djurarter, även människa.
Smittämne
Brucellos orsakas av bakterier som tillhör släktet Brucella, och både djur och människor kan smittas. Det finns drygt tio arter av Brucella och även om de olika arterna inte är helt värdspecifika så är vissa mer vanligt förekommande hos vissa djurslag. Brucella abortus infekterar främst nötkreatur, men även andra idisslare, häst och hund. Brucella melitensis infekterar främst får och get, men även andra idisslare, gris och hund. Brucella suis infekterar främst gris, men även idisslare, häst och hund. Brucella ovis infekterar främst får och Brucella canis infekterar främst hund. Flera av Brucella-arterna är zoonotiska och hos människor anses Brucella melitensis vara den mest allvarliga sjukdomsframkallande arten.
Förekomst
Brucellos är vanligt i stora delar av världen, fram för allt i låginkomstländer. Likaså har man i länderna kring Medelhavet problem med brucellos, främst hos får och get. I Sverige utrotades sjukdomen hos livsmedelsproducerande djur på 1950-talet, men sedan 2010-talet har Brucella canis vid enstaka tillfällen konstaterats hos hundar i Sverige.
Symtom
Hos djur orsakar brucellos främst reproduktionsstörningar så som abort och omlöp eller testikel- och bitestikelinflammation. Infektion hos icke dräktiga djur passerar ofta utan kliniska tecken, men bakterierna kan dock få fäste i olika vävnader och då orsaka till exempel inflammation i leder och ryggradens diskar eller i ögat. Hög smågrisdödlighet samt hälta och bakdelsförlamningar kan vara andra tecken på brucellos hos gris. Hos häst är den typiska presentationen bursit (inflammation och böldbildning i slemsäckar) och kringliggande vävnad vid nacke (”poll evil”) eller manke (mankfistel, ”fistulous withers”). Septisk artit/tenosynovit, kastning, feber, generell stelhet och letargi har också beskrivits för häst. Djur får vanligen inte feber av brucellos och allvarlig sjukdom eller dödsfall är ovanligt, utom hos foster eller nyfödda djur. Infekterade djur som inte visar tecken på sjukdom kan fortfarande smitta andra djur eller människor.
Smittvägar
Smitta mellan djur sker framför allt vid parning eller annan nära kontakt men kan också ske via kontakt med aborterade foster, moderkaka eller reproduktionsvätskor så som vaginalt sekret och sperma från infekterade djur. Smitta kan även ske via till exempel mjölk och urin, och foster kan smittas under dräktigheten. Människor smittas vanligtvis genom kontakt med smittade djur eller genom kontaminerade livsmedel så som opastöriserad mjölk eller ost i områden där brucellos förekommer hos idisslare.
Diagnos
Misstanke om brucellos måste konfirmeras med laboratoriediagnostik. Bakterien kan isoleras genom odling och utstryk från provmaterial kan undersökas mikroskopiskt för att hitta bakterien. Man kan också söka efter antikroppar i blodet. Kontakta alltid SVA innan du skickar in prov för att få aktuell information om provtagning och undersökningsmaterial.
Om man misstänker sjukdomen
Brucellos hos livsmedelsproducerande djur lyder under epizootilagen. Om man misstänker att ett livsmedelsproducerande djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att hålla det misstänkta djuret isolerat från andra djur (ta in det om det är ute på bete). Även kastade foster, fosterhinnor och annat material som kan innehålla smittämne skall hanteras så att varken djur eller människor smittas (använd handskar och lägg i sopsäck eller lämna på plats där vilda djur inte kommer åt det). Man får absolut inte förflytta djur som kan ha smittats till något annat djurstall. Människor som misstänks ha smittats av brucellos bör kontakta läkare. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.
Läs mer
Senast granskad 2025-07-21