Lumpy skin disease
Lumpy skin disease orsakas av ett poxvirus och är närbesläktat med får- och getkoppor. Nötkreatur är det enda tamdjur som kan drabbas.
Förekomst
Lumpy skin disease förekommer endemiskt i stora delar av Afrika, och har sedan flera år etablerat sig i Mellanöstern och sedan 2015 har utbrott av sjukdomen rapporterats även i EU från länderna kring medelhavet och i Balkanområdet. Lumpy skin disease anses vara endemisk i Turkiet och Ryssland. Sjukdomen har aldrig påvisats i Sverige.
Symtom
Nötkreatur i alla åldrar kan insjukna i denna sjukdom, men det är vanligtvis de yngre individerna som drabbas hårdast. Symtomen kan variera kraftigt, allt från dödsfall till enstaka hudutslag utan andra symtom. I typiska fall, där sjukdomen följer ett klassiskt förlopp, uppstår knappformiga, upphöjda hudutslag inom 48 timmar efter en initial febertopp. Dessa utslag kan förekomma över hela kroppen, antingen som ett fåtal eller som flera hundra.
Djuren blir allmänt påverkade, förlorar aptiten och utvecklar ödem på buken, benen och i dröglappen. Beroende på var utslagen (kopporna) sitter, kan det också förekomma ögon- och nosflöde samt ökad salivering. Utslagen kan bli infekterade och utvecklas till bölder. Hudförändringarna läker vanligtvis först efter flera månader och resulterar i bestående ärrbildning, vilket gör hudarna i praktiken värdelösa.
Smittämne
Sjukdomen orsakas av ett poxvirus (virussläktet Capripoxvirus) som är närbesläktat med får- och getkoppsvirus.
Inkubationstid
Inkubationstiden är en till tio dagar.
Smittvägar
Sjukdomen smittar främst med vektorer såsom flugor, myggor och andra bitande insekter. Direktsmitta mellan djur vid till exempel gemensamt bete och gemensamma vattenkällor eller i samband med inköp av djur är också vanligt förekommande i länder där sjukdomen finns.
Diagnos
Det snabbaste sättet att bekräfta diagnosen är påvisande av virusgenom i hudlesioner eller inre organ med PCR. Virusisolering och elektronmikroskopering av material från hudlesioner på det drabbade djuret är också säkra metoder för att påvisa virus.
I länder där smittan normalt inte förekommer kan påvisande av antikroppar också användas, men det går inte att skilja på antikroppar mot andra capripoxvirus, det vill säga de virus som orsakar får- och getkoppor. Serologi kan också användas i övervakningssyfte.
Om man misstänker sjukdomen
Lumpy skin disease lyder under epizootilagen. Vid misstanke om att nötkreatur drabbats av sjukdomen skall veterinär genast tillkallas.
Innan veterinär anlänt måste åtgärder vidtas för att förhindra smittspridning. Det innebär att drabbade djur tas inomhus tillsammans med eventuella andra djur i gruppen. Övriga nötkreatur som kan ha kommit i kontakt med sjuka djur tas också in. Flyttning av insjuknade djur från gården eller till stallbyggnader med andra djur får inte ske. Personer, fordon eller andra föremål som kan ha kommit i kontakt med drabbade djur får inte lämna gården.
I Veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.
Läs mer
Senast granskad 2026-09-09