Toxoplasmos hos vilda djur

Förekomst 

Förekommer året runt i hela Skandinavien (och resten av världen). 

Symtom 

Yttre sjukdomstecken brukar vara ett blodigt skum runt näsborrarna som orsakas av de lungblödningar som uppträder. 

Smittämne och smittvägar 

Toxoplasma gondii är en liten encellig parasit som förekommer hos många djurarter och också hos människa. Hos svenskt vilt orsakar den allmänt utbredd sjukdom hos skogs- och fälthare men parasiten förekommer även hos exempelvis älg, rådjur och vildsvin.  Dessa djur är mellanvärdar för Toxoplasma. De blir som regel inte sjuka men parasiten kan överleva länge som mikroskopiska vävnadscystor i deras muskler och de utgör således en smittkälla för köttätande djur och människor.  

Hos kattdjur, som är huvudvärd för parasiten, förökar den sig sexuellt i tarmslemhinnan och producerar mikroskopiska så kallade oocystor som sprids med kattens avföring. Dessa mikroskopiska ”ägg” är mycket motståndskraftiga mot yttre påverkan och kan överleva upp till ett år i till exempel jord. 

Sjukdomsbild 

Smittade harar dör vanligen efter cirka en vecka av kraftiga inflammationer i inre organ. Obduktionsbilden påminner mycket om den man ser vid fältharesjukan som orsakas av ett virus. 

Hos människa förlöper infektionen ofta symtomfritt. Vi infekteras antingen genom att äta rått eller otillräckligt upphettat kött från infekterade djur, eller genom att få i oss ”ägg” som ursprungligen kommer från kattdjurs avföring och som genom förorenade händer, eller på annat sätt, kommer in i munnen. 

Blodprovsundersökningar på människor har visat att inom vissa områden har upp till 50 procent av befolkningen antikroppar mot Toxoplasma. Varannan människa i dessa områden har alltså varit i kontakt med parasiten. Man räknar med att de flesta som smittats blir immuna mot parasiten. 

Toxoplasma-infektioner hos människor är särskilt allvarliga om gravida, ej immuna kvinnor, infekteras och parasiten överförts till fostret. Detta kan nämligen ge upphov till bland annat hjärnskador eller blindhet hos fostret. En annan riskgrupp är personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.