Stabilt resistensläge hos svenska djur – men tarmlidande hos gris kräver mer antibiotika

PRESSMEDDELANDE

Publicerades 2026-06-17

Några unga tillväxtgrisar, ett par tittar in i kameran.
Resistensläget i Sverige är fortsatt stabilt. Men på senare år har förbrukningen av antibiotika ökat hos unga grisar, i takt med att fler drabbats av så kallad avvänjningsdiarré. Bild: Anna Werinder/SVA.
Förbrukningen av antibiotika hos djur och förekomsten av antibiotikaresistens hos bakterier bland svenska djur och livsmedel ligger fortsatt på en stabil nivå. Det visar den årliga rapporten Swedres-Svarm som SVA ger ut tillsammans med Folkhälsomyndigheten. En utmaning på senare år är dock att mer antibiotika används för att behandla tarmlidanden hos unga grisar.

Rapporten är en del av SVA:s mångåriga övervakning av antibiotikaförbrukning och antibiotikaresistens på djursidan i Sverige. I år är den för första gången helt digital, vilket ger nya möjligheter.

– Det gör det enklare för oss att göra datan mer öppen, och den kan publiceras på ett mer interaktivt sätt. Förhoppningsvis gör det rapporten lättare att ta till sig, säger Oskar Nilsson, antibiotikaexpert på SVA.

Generellt bra läge – men viss ökad resistens

Förbrukningen av antibiotika hos djur och förekomsten av antibiotikaresistens hos bakterier är relativt låg i Sverige jämfört med andra länder. Men på senare år har det börjat dyka upp resistens mot penicillin bland bakterier som normalt kan behandlas med det.

– Det är lite oroväckande, för penicillin är förstahandsvalet. Men överlag brukar bakterierna fortfarande vara känsliga för de antibiotikasubstanser vi helst vill använda, och bland indikatorbakterier från friska djur är cirka 70 procent känsliga för alla substanser vi testar. Det tyder ändå på att läget är ganska bra, säger Oskar Nilsson.

Om resistensen skulle öka finns en risk att man behöver byta ut penicillin mot en annan substans som är mer skyddsvärd.

– Vi vill hellre spara de substanserna till när de verkligen behövs vid allvarligare infektioner, säger Oskar Nilsson.

Ökad avvänjningsdiarré hos gris

Under några års tid har SVA noterat att mer antibiotika används för att behandla tarmlidanden hos unga grisar. Bakgrunden är att när små grisar slutar dia blir det en stor omställning i tarmfloran som orsakar så kallad avvänjningsdiarré. Tidigare använde man zinkoxid i hög dos för att underlätta omställningen när de slutar dia, men det är förbjudet av miljöskäl sedan ett antal år tillbaka. Det har ökat problemen för grisarna, och därmed används mer antibiotika.

– Vi myndigheter samarbetar med näringen för att komma till rätta med det här, innan förekomsten av resistens ökar alltför mycket. Det handlar framför allt om olika typer av förebyggande åtgärder som kan minska risken för att grisarna drabbas, säger Oskar Nilsson.

Läs mer

Swedres-Svarm

Svarm – resistance monitoring (engelsk sida)

Avvänjningsdiarré hos gris

Faktablad om antibiotika och djur

Kontaktpersoner
Åk till toppen