Information om fågelinfluensa hos sällskapsdjur
Fågelinfluensa har cirkulerat bland vilda fåglar i Sverige sedan 2020 och även tamfjäderfä har i vissa områden drabbats hårt. Den aktuella varianten av få-gelinfluensa kan även infektera och orsaka sjukdom hos däggdjur.
I Sverige har högpatogen fågelinfluensa av typen H5N1 som cirkulerar bland fåglar endast påvisats hos vilda däggdjur så som räv, säl, utter, grävling och tumlare. Från andra länder rapporteras dock om smitta och sjukdom även på tama däggdjur och några exempel på större smitthändelser är ett utbrott på mink i Spaniens 2022 och bland pälsdjur i Finland 2023. Un-der 2024 påvisades även fågelinfluensa hos mjölkkor i USA. I Polen diagnostiserades ett trettiotal katter med högpatogen fågelinfluensa under sommaren 2023 och rapporter om få-gelinfluensa hos hund eller katt har även kommit från andra länder. De fall som påvisats hos däggdjur i Europa är dock få i förhållande till den höga förekomsten av fågelinfluensa hos fåglar.
Den kliniska bilden som rapporterats hos drabbade katter och hundar är kraftigt nedsatt all-mäntillstånd samt neurologiska och respiratoriska symtom. De djur som har diagnosticerats har varit svårt sjuka och många har dött eller avlivats. Smittspridningen till sällskapsdjur sker troligen främst efter nära kontakt med infekterade vilda fåglar. Erfarenheter som vi har i Sverige där rävar smittats med fågelinfluensa tyder på att djuren smittats vid förtäring av vilda fåglar och liknande spridning skulle kunna ske till katter och hundar, även om risken bedöms vara låg.
Internationellt har det förekommit fall där katter smittats efter att de ätit rått fjäderfäkött, eller druckit rå komjölk.
Rekommendationer
I områden där fågelinfluensa sprids och orsakar omfattande sjuklighet och dödlighet bland vilda fåglar rekommenderas att hundar hålls kopplade.
Avstå från fågeljakt i områden med pågående sjuklighet och dödlighet bland vilda fåglar.
Katter bör om möjligt hållas borta från döda fåglar. Småfåglar (tättingar) bedöms dock inte utgöra en stor risk för att smitta katter då dessa fåglar inte bär på fågelinfluensaviruset i samma utsträckning som till exempel måsfåglar.
Veterinärer bör tänka på fågelinfluensa som en möjlig diagnos vid vissa allvarliga sjukdoms-tillstånd hos hundar och katter, särskilt i områden där det finns fågelinfluensa bland vilda fåglar som djuret haft möjlighet att komma åt.
Har du som veterinär frågor gällande misstänkt fall och eventuell provtagning för fågelinflu-ensa så kontakta SVA innan prov tas eller skickas in.
Har du som djurägare frågor kring ditt djur så kontakta en veterinär som arbetar med hund och katt på djursjukhus, djurklinik eller motsvarande.
SVA har löpande kontakt med Folkhälsomyndigheten vad gäller risker för smittöverföring från djur till människa och för frågor gällande din egen hälsa så kontaktas humansjukvården.
Läs mer
Senast granskad 2026-10-01