Gälröta

Förekomst

Branchiomyces är en vattenlevande, hyfbildande encellig organism tillhörande riket Protister. Organismen har svampliknande egenskaper och ansågs tidigare tillhöra riket Svampar.

Två arter av Branchiomyces hos fisk är kända i Europa - dels B. sanguinis som infekterar flera karpfiskarter och dels B. demigrans som infekterar flera vildfiskarter, bland annat gädda. I Europa har infektionen främst setts i dammanläggningar eller vatten/sjöar med hög näringshalt. I vilda bestånd har B. demigrans rapporterats kunna ge dödlighet på gädda och B. sanguinis har orsakat dödlighet hos karp i dammodlingar. Alla åldersgrupper av fisk kan påverkas av denna svampinfektion. Dödligheten kan variera mellan 10–50 procent i en besättning eller vildfiskpopulation.

Symtom

Infekterade fiskar visar tecken på syrebrist i form av ökad andningsfrekvens och gapande munnar, och fisken samlas gärna vid ytan eller i tillflöden. Ofta uppstår omfattande skador på gälarna och tromber/blodkoagel kan bildas på grund av att blodflödet i gälarna stannar av. Gälröta uppstår när delar av gälarna dör/förlorar sin blodförsörjning eller när sekundära parasitära eller bakteriella infektioner tillstöter. Sjukdomsförloppet är snabbt med dödlighet inom 3–4 dygn. Infektionen gynnas av hög vattentemperatur och sjukdomsutbrott uppträder främst när vattentemperaturen överstiger 20 grader.

I Sverige sågs gälröta, orsakad av B. demigrans, för första gången 2005 i samband med dödlighet hos abborryngel i Stockholmsområdet. I mitten av juli observerades död småfisk flytande i Norrviken i Sollentuna kommun. Även levande fisk med syrebristliknande beteende observerades enligt Miljö- och byggnadskontoret i kommunen.

Etologi och patogenes

Infektionsagens:

Encelliga parasiter (Branchiomyces sp.) tillhörande riket Protister och klassen algsvampar (Oomycetes) där också Saprolegnia spp. och Aphanomyces spp. placeras.

Infektionsport:

Gälarna.

Spridning i djuret:

Lokalt på gälarna.

Smittvägar:

Sporer sprids främst till omgivningen och andra fiskar när infekterade fiskars gälar förstörs.

Överlevnad:

Det saknas uppgifter om hur länge sporerna kan överleva utanför fisk.

Provtagning och diagnostik

Infektionen är svår att diagnostisera/upptäcka eftersom fiskens gälar snabbt förstörs vid de höga vattentemperaturer som är aktuella vid utbrott. För att kunna identifiera denna infektion krävs snabb insamling och kylning av döende fisk och om möjligt också provuttag och fixering av gälprover i formalin direkt på platsen. Mikroskopisk undersökning av gälarna visar på förekomst av svamphyfer som växer inuti gälarnas blodkärl eller i gälarnas epitel.

Behandling och profylax

För att undvika spridning bör allmänna försiktighetsåtgärder vidtas vid fiske, som till exempel:

• Flytta inte vatten eller fisk till andra vattenområden

• Torka all fiskeutrustning och båtar, alternativt rengör och desinficera dem innan de flyttas mellan olika vattenområden

• Rensa ej fisk på annan plats än på fångstplatsen