Hjärtmask hos sångsvan

Infektionen orsakas av parasiten Sarconema eurycerca och kan hittas i hjärtmuskulaturen. Masken kan infektera svanar och gäss, men har i Sverige bara hittats hos sångsvan.

Förekomst

Hjärtmask Sarconema eurycerca hos sångsvan hittas i Europa och Nordamerika. Även gäss kan infekteras.

I Storbritannien har så mycket som 22 procent av undersökta svanar rapporterats vara infekterade. I Sverige har denna parasit hittills bara påvisats hos sångsvan. Den förekommer säkerligen också hos andra fåglar, men inom fallviltundersökningen har vi inte kunnat upptäcka motsvarande skador som hos sångsvan, eller själva masken, hos exempelvis knölsvan eller gäss.

Symtom

Den vuxna masken ger upphov till skador på blodkärl och muskulatur i hjärtat. Ibland ses hjärtförstoring och blek, sladdrig hjärtmuskulatur. Vid mikroskopisk undersökning ses inflammation, blödningar, vävnadsdöd och ärrbildning i hjärtmuskulaturen. Infektionen ger oftast inte upphov till kliniska symtom men kan i vissa fall orsaka fågelns död. Utländska undersökningar har visat att fåglar infekterade med hjärtmask har en lägre vikt än fåglar som inte är infekterade.

Diagnos ställs genom att påvisa mikrofilarier i blodprov från infekterade fåglar eller genom att vuxna maskar hittas i hjärtat vid obduktion av döda fåglar.

Smittämne och smittvägar

Hjärtmasken förekommer året runt, och sprids sannolikt under häckningstiden. Den lever i vuxet stadium i venerna i hjärtat på vissa svanar och gäss. 

Maskens livscykel omfattar förutom fåglar även en blodsugande lus (Trinaton anserinum) som mellanvärd. När lusen suger blod från fåglar kan parasiten överföras till fågelns blod. Smittspridningen tros framför allt ske på häckningsplatserna där lössen kan förekomma mer allmänt.

I fågelns blod förekommer masken i larvstadium, så kallad mikrofilarier. Hos tundrasvan har man sett att förekomsten av mikrofilarier i blodet varierar under dygnet och är som högst mellan klockan 01.00 och 04.00. Mikrofilarierna utvecklas vidare till vuxna maskar då de når hjärtats vener. Oftast hittas bara enstaka maskar i hjärtmuskeln, men individer med mer än 50 maskar har rapporterats.

Det finns inga uppgifter om att parasiten skulle smitta till människa.

Behandling och förebyggande åtgärder

Sjukdomen går inte att bota.

Rapportera in sjukdom och dödlighet

När sjukdom eller dödlighet uppträder hos vilda djur vill SVA gärna få in rapporter och ibland material för undersökning. Kontakta alltid SVA först för att diskutera om det är lämpligt att skicka in döda djur eller prover.


Senast granskad 2026-02-20

Åk till toppen