Inklusionskroppshepatit (IBH) hos fjäderfä

Förekomst

Sjukdomen inklusionskroppshepatit (IBH) beskrevs första gången 1963 från USA, och förekommer idag över hela världen. Framförallt drabbas slaktkycklingar. Sjukdomen har även rapporterats från livkycklingar (blivande värphöns) och föräldradjur till slaktkyckling. Internationellt har antalet sjukdomsutbrott med IBH ökat under de senaste åren. SSjukdomen har diagnosticerats sporadiskt i Sverige sedan 1990-talet, men antalet konstaterat drabbade flockar ökade under perioden 2011–2019.

Orsak

Många adenovirus hos fåglar klassificeras inom familjen Adenoviridae, i släktet (genus) Aviadenovirus. Hos fjäderfän förekommer flera olika arter Aviadenovirus, vilka benämns Fowl Adenovirus (FAdV). Dessa motsvarar de tidigare benämningarna FAdV arterna A-E, men klassificeras av International Committee on Taxonomy of Viruses (ICTV) som Aviadenovirus ventriculi, A. quintum, A. gallinae, A. hepatitidis och A. hydropericardii och omfattar tillsammans 12 serotyper. Därutöver finns ytterligare några arter som infekterar till exempel gäss och kalkoner.

Aviadenovirus gallinae (FAdV D) och A. hydropericardii (FAdV E) orsakar IBH. Förutom IBH har infektion med adenovirus hos fjäderfän kopplats till muskelmagserosion, hydroperikardsyndromet och nekrotiserande pankreatit. 

Adenovirus i andra släkten orsakar andra fjäderfäsjukdomar, till exempel egg drop syndrome (släkte Barthadenovirus, tidigare Atadenovirus) och marble spleen disease hos fasan respektive hemorrhagisk enterit hos kalkon (genus Siadenovirus).

Symtom och sjukdomsförlopp

Sjukdomssymtomen vid IBH är ospecifika. Drabbade kycklingar får ruggig fjäderdräkt, blir inaktiva och intar en hukande kroppsställning. Det typiska förloppet i en drabbad kycklingflock är en plötsligt uppträdande ökad dödlighet som når en topp efter tre till fyra dagar och som därefter snabbt avklingar. Undantagsvis kan dödligheten pågå i ett par veckor.

Dödligheten i en drabbad flock är ofta relativt låg (i storleksordningen några procent av flocken), men 10–30 procent dödlighet finns beskrivet. Infektionen kan kompliceras av samtidig infektion med andra virus, som till exempel infektiöst bursitvirus (IBDV) och då brukar dödligheten i flocken bli högre och sjukdomsförloppet mer utdraget i tid.

Provtagning och diagnostik

Diagnosen IBH ställs genom obduktion och mikroskopisk undersökning. Levern hos drabbade djur är ofta blek och svullen och man ser ofta ett stort antal små blödningar i levern hos kycklingar som dött av sjukdomen (bild 1). Observera att diagnosen inte kan ställas med säkerhet enbart baserat på leverns utseende eftersom andra leversjukdomar kan ge liknande förändringar. Mikroskopiskt ses en generaliserad leverinflammation (hepatit) med vävnadsdestruktion och förekomst av så kallade inklusionskroppar i levercellernas kärnor (bild 2). Blödningar kan också förekomma i skelettmuskulaturen. Sönderfall av vita blodkroppar i lymfoida organ är också ett vanligt fynd hos drabbade kycklingar.

FAdV kan påvisas med PCR-teknik i vävnadsprover och artbestämning görs genom sekvensering. Lämpligt provmaterial är lever och blindtarmstonsiller. FAdV kan även isoleras på cellinjer.

Epidemiologi

FAdV sprids såväl vertikalt (från avelshönan till avkomman via kläckägget) som horisontellt (mellan fåglarna). Horisontell smittöverföring sker framförallt med träck. Indirekt smitta med till exempel kontaminerad utrustning kan också ske. Den relativa betydelsen av vertikal och horisontell smittspridning är inte klarlagd. 

FAdV är relativt motståndskraftiga mot kemisk och fysisk påverkan.

Liksom i flera andra länder gjordes i Sverige tidigare en koppling mellan förekomst av IBH och immunsupprimerande virus (CIAV och IBDV), men sedan några år tillbaka betraktas FAdV som ett primärt sjukdomsframkallande virus (det vill säga att det på egen hand kan orsaka sjukdom hos i övrigt fullt friska kycklingar). Den sjukdomsframkallande förmågan varierar mellan olika FAdV-arter, serotyper och isolat.

Korsimmuniteten mellan olika arter och serotyper av FAdV är begränsad.

Åtgärder och rekommendationer

Behandlingsmöjligheter saknas. Kommersiellt tillgängligt vaccin saknas.