Högriskområde för fågelinfluensa införs – samtidigt utbrott av newcastlesjuka i Halmstad

Publicerades 2026-11-17

Frigående värphöns
Frigående värphöns i flervåningssystem. Bild: Oloph Demker/SVA.

Under den kalla årstiden ökar risken för utbrott av allvarliga smittsamma fjäderfäsjukdomar, som fågelinfluensa och newcastlesjuka. För att skydda fjäderfä från smitta från vilda fåglar har Jordbruksverket idag beslutat om införande av så kallat högriskområde för fågelinfluensa i stora delar av södra Sverige där särskilda regler gäller. Beslutet baseras på en riskbedömning från SVA. Parallellt har newcastlesjuka konstaterats på en stor värphönsanläggning i Halmstad kommun.

Ökat smittryck i Europa och Sverige

Antalet rapporterade fall av fågelinfluensa hos både tama och vilda fåglar i Europa ökar. Det framgår av den senaste epidemiologiska lägesbilden från SVA från den 12 november. Sedan dess har Norge dessutom konstaterat fem nya utbrott i kommersiella fjäderfäanläggningar. Läget i omvärlden och fynden av fågelinfluensa hos vilda fåglar i södra och mellersta Sverige gör att SVA bedömer att vi nu är inne i en period med högre risk för att viruset ska ta sig in i svenska fjäderfäbesättningar.

De områden som omfattas av högriskområdet är områden där risken för utbrott är högre jämfört med andra delar av landet, baserat på fjäderfätäthet, tidigare utbrott hos tama och vilda fåglar och mängden vilda fåglar i området. Det betyder inte att risken är låg i de delar av landet som inte omfattas av beslutet.

– Jag vill poängtera vikten av att göra vad man kan för att förhindra direkt och indirekt kontakt mellan vilda fåglar och fjäderfän oavsett var i landet man befinner sig. Gå noggrant igenom era rutiner och se över vad ni kan göra för att minska risken att få in smitta, säger Malin Grant, epidemiolog på SVA.  

Fågelinfluensavirus förekommer i träck och fjädrar från smittade fåglar, smittspridning kan ske både direkt när tama fåglar är i kontakt med vilda fåglar men smittspridning kan även ske genom indirekt kontakt, tex genom skor som man använt utomhus eller redskap som kan ha varit i kontakt med vilda fåglar.

Erfarenheten i Sverige och många andra länder är att de indirekta smittvägarna är vanliga orsaker till utbrott. Därför räcker det inte enbart att hålla fjäderfä inomhus, utan man behöver samtidigt minimera mängden gnagare, underhålla och täta byggnader, tillämpa hygienrutiner konsekvent samt utbilda sin personal i smittskydd. Regelbundna genomgångar av smittskyddet är bra för att identifiera svaga punkter som behöver hanteras.

Smittskydd även mot newcastlesjuka

Antalet utbrott av newcastlesjuka har ökat kraftigt i Europa de senaste åren. I fredags konstaterades ett utbrott på en stor värphönsanläggning i Halmstad kommun. Virusvarianten i det svenska utbrottet skiljer sig dock från de varianter som cirkulerar i Europa. Där har smittan ofta spridits mellan fjäderfäanläggningar, medan den variant som påvisats i Sverige cirkulerar bland vilda duvor.

I våras införde Jordbruksverket obligatorisk vaccination mot newcastlesjuka för att minska risken för utbrott och på så vis stärka den svenska livsmedelsproduktionen. I nuläget är dock bara delar av fjäderfäpopulationen vaccinerad och även med fullt vaccinerade flockar är det inte läge att dra ner på smittskyddet. Vaccinet skyddar mot sjukdom och minskar risken att fåglarna infekteras, men det ger inget heltäckande skydd.

– För att upptäcka utbrott och kunna förhindra vidare spridning är det viktigt att djurägare så fort som möjligt kontaktar veterinär vid ökad dödlighet, nedsatt äggproduktion eller andra tecken som kan tyda på fågelinfluensa eller newcastlesjuka, säger Malin Grant. 

Kontakt

Porträttfoto av Malin Grant.

Foto: Göran Ekeberg/AddLight

Malin Grant

Epidemiolog, forskarstuderande

Epidemiologi, biosäkerhet/smittskydd, sjukdomskontroll, sjukdomsövervakning och fjäderfä.


Senast granskad 0001-01-01

Åk till toppen