Ökad beredskap inför nya mygg-, svidknotts- och fästingburna sjukdomar

– Uppdraget gör att vi får möjlighet att arbeta systematiskt och långsiktigt med kunskapsluckor vad gäller vektorer och vektorburna sjukdomar som redan finns i eller riskerar att introduceras till Sverige. I förlängningen kommer uppdraget att tillföra kunskaper som är till nytta såväl för djurhälsan som folkhälsan i landet, säger statsepizootolog Karl Ståhl.

Vektorer kommer med nya sjukdomar

Vektorer och vektorburna smittor har i flera klimat- och sårbarhetsanalyser pekats ut som ett ökande hälsohot i Sverige som kan påverka såväl djurhälsa som folkhälsa.

– Förekomsten av vektorburna sjukdomar ökar i kontinentala Europa, med en utbredning allt längre norrut. Två aktuella exempel på smittor som breder ut sig i Europa och som kan ge upphov till allvarlig sjukdom hos djur respektive människor är blåtunga och nilfeber, säger Karl Ståhl.

Bättre möjlighet att agera snabbt vid nya smittor

Det nya uppdraget ökar Sveriges förmåga till tidig upptäckt och åtgärd av nya potentiellt allvarliga vektorburna hälsohot. Det ger också bättre förutsättningar för strategiska bedömningar. Övervakningen av vektorer har tidigare skett mer sporadiskt, inom ramen för specifika forskningsprojekt på stickmyggor och fästingar, varigenom flera nyintroducerade arter ändå har påvisats.

SVA bedömer att etablering av det nya uppdraget sker under en ettårig uppbyggnadsperiod och därefter fortlöper. Uppdraget kommer genomföras i samverkan med andra myndigheter och aktörer, bland annat Folkhälsomyndigheten.

Uppdraget följer bland annat EU:s smittskyddsmyndighet ECDC:s rekommendation om att systematiskt övervaka vektorer, med fokus på såväl inhemska som invasiva vektorarter. SVA är i dagsläget den enda myndigheten i landet med kompetens att artbestämma till exempel stickmyggor, svidknott och fästingar.