Botulism hos vilda djur

Förekomst

Botulism förekommer hos djur i hela världen. Alla djurarter är känsliga för någon typ av botulism. Massdöd ses framför allt hos andfåglar och måsfåglar, hos övriga djurslag ses sporadiska dödsfall. Hos fåglar är botulism problem framför allt under sommarhalvåret.

I Nordamerika har mycket omfattande dödlighet skett till följd av botulism. Från USA rapporteras att minst 1,5 miljoner fåglar dog till följd av botulism i Kalifornien mellan 1934 och 1970. Från andra delar av USA, från Sydamerika, Australien och Sydeuropa finns också rapporter om omfattande dödlighet.

I Sverige har utbrott skett hos fåglar i Östersjön samt i insjöar. Massdöd av framför allt måsfåglar sågs i början av 2000-talet.

Hos fåglar i Sverige har endast sjukdom orsakad av C. botulinum typ C upptäckts. I Europa har Typ E botulism setts hos vilda fåglar i Frankrike och Nederländerna.

Symtom

Toxinet angriper nervvävnaden (perifera nervsystemet) och leder till förlamning av hals-, ving-, ben- och kroppsmuskulatur. Detta leder till oförmåga att gå, flyga eller röra sig. Många andfåglar dör till följd av att de drunknar. När giftet verkar i kroppen orkar de inte hålla halsen uppsträckt utan den åker ner under vattnet med följd att fågeln andas in vatten.

Smittämne och smittvägar

Botulism är en sjukdom som orsakas av det gift (toxin) som bakterien Clostridium botulinum producerar. Hos vilda djur ses botulism orsakat av C. botulinum typ C eller typ E. Bakterien växer till i kadaver eller under andra syrefattiga förhållanden, som kan få giftet kallat botulinumtoxin att bildas.

Typ C är vanligast och drabbar framför allt andfåglar och måsfåglar. Typ E finns i havsmiljöer och drabbar fisk samt fiskätande fåglar. Botulinumtoxin hör till de mest potenta toxiner man känner till, och det behövs ytterst små mängder för att orsaka förgiftning.

Sjukdomsbild

Sjukdomen uppkommer då gynnsamma syrefattiga förhållanden finns och bakterien tillväxer och toxinet befinner sig i föda eller i vatten. Ofta växer bakterien till i ett dött djur eller i annat organiskt material som ligger och ruttnar. Dessa kadaver kan förorena vatten och förgifta asätare. De kan också vara en källa till fluglarver som kan innehålla stora mängder botulinumtoxin, och framför allt äts av andfåglar.

Fåglar som dött av botulism hittas ofta flytande på vattnet. Diagnosen kan vara svår att ställa på en död fågel då lidandet inte ger upphov till några tydliga förändringar i de inre organen. Det går dock att påvisa toxinet med laboratorieundersökning.

Om man hittar ett stort antal döda fåglar vid vattnet framför allt under varma somrar bör man tänka på botulism som en möjlig dödsorsak.

Behandling och förebyggande åtgärder

Botulism kan förebyggas genom att se till att vatten i dammar cirkulerar och syresätts för att undvika syrefattiga förhållanden. Undvik skiftningar i vattennivå under varma perioder eftersom det gör att små djur i bottenslammet dör, och klostridiebakterier som bildar botulinumtoxin kan växa till i proteinrikt material under syrefria förhållanden.