Insamling för screening av CEM-prov från islandshästar i avel 2026

CEM-bakterien finns spridd i olika länder på kontinenten. Hingstar, ston och valacker kan vara smittbärare. I Danmark har det förekommit en omfattande smittspridning hos islandshästar under de senaste åren.  I Sverige hade CEM-bakterien rapporterats 1–3 gånger per år hos olika raser under 2021–2024. 

Målet med övervakningen i projektet var att provta islandshästar i avel i Sverige.

Genom att identifiera eventuellt smittade hästar, samla in data och skapa underlag för riktade åtgärder, bidrog projektet till att minska riskerna för vidare smittspridning, och därmed trygga en friskare hästpopulation och en mer konkurrenskraftig hästnäring.

Samarbete och genomförande

Projektet är avslutat. Det genomfördes av SVA i samarbete med Svenska Islandshästförbundets stiftelse för avel (SIF Avel). Jordbruksverket och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin (KSLA) gav anslag till projektet.

Vad är CEM?

• Smittsam livmoderinflammation hos ston som är infekterade med bakterien Taylorella equigenitalis kallas för CEM (contagious equine metritis).

• När ston drabbas av CEM kan fruktsamheten försämras betydligt. Det kan ge fler omlöpningar, förkortade brunstintervall och livmoderinflammation med flytningar.

• Smittan sprids med hästkontakt, framför allt kontakt med könsorganen, men även via kontaminerade händer och redskap.

• CEM upptäcks inte med vanlig bakterieodling, utan det krävs specifika provtagnings- och analysmetoder. 

• Hingstar, ston, valacker och föl kan bära på bakterien utan symptom. Även dräktiga ston kan vara infekterade.

• Sjukdomen kan behandlas, men det tar tid innan hästen kan friförklaras.

Hur kan jag skicka in CEM-prov nu när detta projekt är avslutat?

Ta kontakt med veterinär för ID-kontroll och provtagning för CEM, helst i början av veckan så att prover inte fastnar i postgången under en helg.

• Provtagningskit för CEM hingst (PCR) eller CEM sto (PCR) eller CEM sto dräktig (PCR) kan beställas från SVA. Högst upp på den länkade sidan kommer man vidare till sin Varukorg.

• Det är viktigt att veterinären läser igenom provtagningsinstruktionen (pdf) före provtagningen.

• Det är viktigt att alltid använda handhygien, engångshandskar och att byta handskar mellan varje häst vid all provtagning för att undvika smittspridning. Likaså är det av stor vikt att provtagningen och provhanteringen utförs korrekt för att ge säkra och rättvisande provsvar. 

• Skicka alltid med en ifylld remiss tillsammans med proverna till SVA.

• Analys utförs på vardagar. Normal svarstid: inom tre arbetsdagar

Vad ska jag tänka på vid ett utbrott av CEM?

• Eftersom sjukdomen är smittsam behöver infekterade hästar isoleras, behandlas, och sedan provtas på nytt. 

• Tänk på att CEM-smitta kan finnas hos hästar av alla typer, kön och åldrar. 

• Andra hästar kan behöva provtas och behandlas så att det inte blir kvar någon dold smitta. 

• Tänk på att alltid använda engångshandskar vid hantering och att tvätta och sprita händerna och byta handskar mellan hantering av hästar för att undvika smittspridning. 

• Även kläder, redskap och inredning som varit i kontakt med djur kan sprida smitta vidare. Tvätta och desinficera dessa.

• Noggrann behandling, smittspårning och sanering är viktigt för att undvika att behandlade hästar återsmittas.

• SVA:s hästveterinärer kan bistå dig och din veterinär med rådgivning om hur situationen kan hanteras.

Resultat av CEM-tester vid SVA 2025–2026

Under projektets tid kom det in CEM-prover från islandshästar vid 1033 provtagningstillfällen, från 482 hingstar, 19 valacker, 508 ston och 24 hästar utan angivet kön, provtagna från januari 2025 till maj 2026.

Taylorella equigenitalis, bakterien som kan orsaka CEM, påvisades hos islandshästar vid 19 av 1033 tillfällen (1,8%).

• De positiva proverna hittades i månaderna februari–maj, juli och september 2025, samt det enda fallet hos ett sto, april 2026.

• Andelen positiva provtagningstillfällen var högre 2025 (18/826; 2,2%) än januari till maj 2026 (1/207; 0,5%).

• Könsfördelningen för de positiva fynden bland islandshästar var 12/482 hingstar (2,5%), 6/19 valacker (31,6%), 1/508 ston (0,2%) och 0/24 av hästarna utan angivet kön (0%).

• Fallen kom från Skåne, Stockholms och Södermanlands län, förutom stoet som kom från Östergötlands län.

• Ingen häst visade kliniska symptom.

• Taylorella asinigenitalis, en variant av bakterien som ofta varit förknippad med åsnor, påvisades i ett fall i Skåne som även var positiv för Taylorella equigenitalis.

Bakterier som kan orsaka CEM påvisades dock inte vid något tillfälle (0%) från andra hästraser under motsvarande tidsperiod 2025–2026. CEM-proverna i jämförelsegruppen kom från 789 hästar av 29 andra raser. Den övervägande delen bestod av hingstar avsedda för seminverksamhet

Kontaktperson för projektet

Gittan Gröndahl, SVA, tel. 018-67 40 00