Luftvägsparasiter hos hund

Capillaria aerophila

C. aerophila (synonym med Eucoleus aerophilus) är frekvent förekommande hos räv men masken kan även infektera hund, katt och andra karnivorer. Ägg av Capillaria kan leva länge i miljön väl skyddade av sitt tjocka skal.

Masken är trådliknande, 1,5–4 cm lång och lever i bronkernas och bronkiolernas epitel. Honmaskarna producerar karaktäristiska ägg som hostas upp, sväljs och avgår med avföringen. Inuti ägget utvecklas så småningom en larv och då kan ett nytt värddjur infekteras genom att äta ägget. Emellanåt fungerar jordlevande maskar som transportvärd genom att de äter maskägg och sedan själva blir uppätna. Transportvärd är dock inte nödvändig för parasitens livscykel. När värddjuret, hund/katt/räv, har infekterats tar det 1–1,5 månad innan ägg kan detekteras i avföringsprov.

Lindrig infektion ger vanligtvis inte upphov till symtom. Unga hundar är känsligare än vuxna individer och symtom på Capillaria kan yttra sig som hosta och näsflöde, ibland även andningssvårigheter.

Diagnosen ställs genom undersökning av träckprov där äggen påvisas genom flotation. Äggen måste skiljas från Trichuris (piskmask). Det finns även andra arter av Capillaria med snarlika ägg.

Godkänt läkemedel saknas för hund men exempelvis fen-bendazol, milbemycinoxim och moxidektin i kombination med imidakloprid uppges ha effekt. Till katt är moxidektin i kombination med imidakloprid registrerat för behandling av C. aerophila.

Capillaria boehmi

Capillaria boehmi (synonym med Eucoleus boehmi) förekommer hos hund och vilda hunddjur som exempelvis räv. Livscykeln är inte känd men troligen involverar den inte någon mellanvärd.

C. boehmi lever uppe i näshåla och bihålor hos sitt värddjur vilket kan resultera i symtom med nosflöde, nysningar, inåt-vända nysningar, näsblod och möjligen även påverkat luktsinne. Vissa smittade hundar uppvisar dock inga symtom alls.

Diagnosens ställs genom att påvisa ägg i träckprov (med flotationsmetod). Ägg kan även påvisas i prov från näshålan. Vuxna maskar kan ibland påvisas vid rinoskopi.

Läkemedel med moxidektin i kombination med imidakloprid finns registrerat för behandling av C. boehmi hos hund. Även fenbendazol och milbemycinoxim uppges ha effekt. Det är dock inte alla gånger man ser klinisk förbättring eller att äggproduktionen avtar trots behandling.

Crenosoma vulpis

Crenosoma vulpis är en parasit som också är vanligt förekommande hos räv men där även andra hunddjur och grävling kan vara värddjur. Parasiten diagnostiseras regelbundet hos hund.

Masken är 1–1,5 cm lång och ljus till färgen. De vuxna maskarna lever i bronkerna och bronkiolerna där honorna producerar ägg som kläcks redan i andningsvägarna. Larverna kommer sedan att hostas upp, sväljas och komma ut med avföringen. Larverna äts sedan upp av en snäcka eller snigel som utgör så kallad mellanvärd för masken. En hund eller räv smittas sedan genom att äta mellanvärden eller slicka i sig slem från den. Från det att hunden/räven infekteras tar det cirka tre veckor innan larver kan påvisas i avföringen.

Det mest framträdande symtomet på infektion med Crenosoma är en torr hosta som kan bli kronisk. Diagnosen ställs genom Baermanns trattmetod varigenom larver påvisas i träckprov som tas vid tre olika tillfällen. SVA påvisar Crenosoma i cirka tio procent av de prov som undersöks med denna teknik.

Behandling sker med avmaskningsmedel. Moxidektin och milbemycin finns i godkända läkemedel. Även fenbendazol uppges ha bra effekt mot Crenosoma.

Kronisk hosta kan också orsakas av den anmälningspliktiga parasiten Fransk hjärtmask, Angiostrongylus vasorum, som också sprids med sniglar. 

Oslerus osleri

Läs mer om Oslerus osleri här. 

Mer information

Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din hund. Om din hund är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.