Mastit orsakad av jästsvamp – en litteraturöversikt

I individer med försvagat immunförsvar kan dock balansen rubbas och virulensfaktorer i svampen kan orsaka invasiv infektion (Cutler, 1991). Det har länge varit känt att svampar kan orsaka sporadiska fall av mastit (Sheena and Sigler, 1995; Yeo and Choi, 1980) och sedan 1990-talet har ett antal mastitutbrott orsakade av svampar rapporterats globalt (Casia dos Santos and Marin, 2005).

Ett flertal släkten av svampar har isolerats från kor med mastit, vanligtvis klassificeras dessa som jästsvamp (encelliga svamporganismer som reproducerar sig via knoppning eller fission).

Svampar som tidigare hörde till släktet Candida spp. och Trichosporon spp. är vanligast men även andra svamparter, som mögelsvampen Aspergillus spp., Cryptococcus spp., Pichia spp. och Rhodotorula spp. har isolerats (Dolguna et al., 2022; Hayashi et al., 2013; Thompson et al., 1978; Zhou et al., 2013). Även mer ovanliga jästsvampsarter har isolerats från enstaka fall med klinisk mastit (Milanov et al., 2014), exempelvis Cyberlindnera rhodanesis (Dalanezi et al., 2018), Geotrichum candidum (Chahota et al., 2001) och Kodamaea ohmeri (Awandkar et al., 2023). Det har länge hävdats att svamp som orsak till mastit är ett ökande problem (Pengov, 2002).

Mykotisk mastit klassificeras vanligtvis som miljöorsakad. Eftersom svampar oftast är miljökontaminanter kan de ibland hittas vid undersökningar av mjölk från kor med friska juver (Ksouri et al., 2015). Mastit orsakad av svampar finns beskrivet även hos andra mjölkproducerande djurslag, exempelvis get, buffel och kamel (Enany et al., 2007; Mahendra, 2015; Mahmoud and Nabhan, 2023).

Morfologiskt är svampar, i synnerhet jästsvampar, lätta att förväxla med stafylokocker som inte är aureus (NAS) vid odling med konventionella bakteriologiska metoder. Molekylära diagnostiska metoder, som PCR, maldi-tof MS och sekvensering, som idag är mer lättillgängliga, har både förbättrat diagnostiken och ökat förståelsen för den mängd olika arter svampar som kan orsaka mastit (Dalanezi et al., 2018; Eldesouky et al., 2016). Försök har även gjorts för att ta fram snabbtester för jästsvamp (Dudko et al., 2010).

Antibiotika är inte verksamt mot mykotisk mastit och kor med klinisk mykotisk mastit kommer därför inte svara på antibiotikabehandling. I en studie av Bakr et al. (2015) undersöktes totalt 40 mjölkprover från kor med klinisk mastit som inte svarade på antibiotikabehandling. Med hjälp av konventionell odling och PCR identifierades totalt 37 prover som positiva för svamp, huvudsakligen Candida spp. men även Aspergillus spp. Liknande resultat sågs i en egyptisk studie där 405 mjölkprover från kor med subklinisk mastit som inte svarat på antibiotikabehandling, analyserades. Totalt påvisades jästsvamp i 31,5 procent av dessa prover (Asfour et al., 2022).

Candida spp. som orsak till mastit

Jästsvampar är encelliga organismer som finns naturligt i jorden, på växter och i organiskt material i förruttnelse.

Förekomst

Candida spp. är det i särklass vanligaste släktet av jästsvampar som isolerats från mastitfall men prevalensen och fördelningen mellan arter skiljer sig mycket mellan länder. Tack vare mer detaljerad diagnostik omklassificerades taxonomiskt ett stort antal jästsvamp-arter som tidigare hörde till släktet Candida relativt nyligen. Då merparten av den litteratur som finns bygger på de tidigare artnamnen kommer även dessa användas i denna sammanställning.

Enligt litteraturen är C. rugosa, C. krusei, C. albicans, C. kefyr och C. tropicalis är ofta förekommande. Man har också kunnat se att det finns skillnader i vilka arter som isoleras från fall av klinisk mastit jämfört med subklinisk mastit (Malinowski et al., 2001; Segundo Zaragoza et al., 2011). Candida spp. har även isolerats från mjölk från sinkor (Green et al., 2002; Scaccabarozzi et al., 2011). I en retrospektiv studie av prover inskickade till SVA under fem års tid var totalt 613 prover positiva för svamp från 166 gårdar (Seligsohn et al., 2024). Isolaten fördelade sig så att 527 isolat utgjordes av (tidigare) Candida spp. och 87 isolat av Trichosporon spp. De vanligaste arterna var Diutina rugosa (tidigare benämnd Candida rugosa; n = 241), Pichia kudriavzeii (tidigare benämnd Candida krusei; n = 101) och Trichosporon (T.) asahii (n = 64). För 46 prover kunde jästsvampen inte artbestämmas. Orsaken till provtagning var klinisk mastit i 37 procent av fallen, subklinisk mastit i 27 procent, annan orsak i 5 procent, medan anledning till provtagning inte angavs för 30 procent av proverna. Fem besättningar representerades av fler än 20 prover vardera. Mer än hälften (36/64) av proverna positiva för T. asahii härstammade från en och samma besättning.

Förekomsten av mastit orsakad av jästsvamp varierar kraftigt mellan länder; från Danmark har en prevalens på 1,5 procent rapporterats (Aalbæk et al., 1994), från Slovenien 1,9 procent (Pengov, 2002), i Brasilien har prevalensen angetts variera mellan 1,9 och 17,3 procent (Casia dos Santos and Marin, 2005; Costa et al., 1998), Turkiet 12,7 procent (Şeker, 2010) och i Algeriet 29,5 procent (Akdouche et al., 2018). För klinisk mastit uppmättes en prevalens på 1,8 procent i Japan. Molekylära undersökningar påvisade Pichia kudriavzevii (22/58) och C. tropicalis (14/58) som vanligaste agens (Hayashi et al., 2013) .

I Grekland var 6,3 procent av prover från kor med klinisk mastit positiva för Candida spp. (Bourtzi-Hatzopoulou et al., 2003) medan prevalensen i en amerikansk studie var 3,3 procent (Farnsworth and Sorensen, 1972). Mycket få studier har undersökt hur vanligt jästsvamp är som orsak till subklinisk mastit. Costa et al. (1998) fann att jästsvamp utgjorde 21,5 procent av de agens som klassades som miljöorsakad subklinisk mastit. I Egypten angavs prevalensen för jästsvamp vid subklinisk mastit ligga på 11,7 procent (Nasef and Dawod, 2016) och i Turkiet 24 procent (Cilvez and Turkyilmaz, 2019).

Utbrott av mastit orsakad av Candida spp.

I litteraturen finns en handfull utbrott orsakade av Candida spp. beskrivna (Kirk et al., 1987). I Brasilien isolerades Candida spp. från 29 procent av infekterade juverdelar som provtogs i samband med ett mastitutbrott. Dessa isolat (n=27) utgjordes av främst av C. albicans (33,34 %), C. catenulate (22,23 %) och C. glabrata (18,52 %) (Costa et al., 2012). Elad et al (1995) beskriver ett mastitutbrott orsakat av C. krusei där kontaminerat foder sannolikt utgjorde smittkällan. Efter att fodret bytts ut och hygienåtgärder satts in upphörde problemen med återkommande jästsvampmastiter.

Ytterligare ett utbrott av C. krusei finns beskrivet på en mjölkgård i Storbritannien där mastiten föregicks av lindrig hosta och klart näsflöde. Inom 2–3 dagar utvecklade 10 av 12 kor klinisk mastit med förändrad mjölk, svullet juver, nedsatt mjölkproduktion och inappetens. De kliniska symtomen på mastiten avläkte spontant inom en vecka (5–6 dagar) hos samtliga insjuknade kor. Vid utbrottet isolerades C. krusei från tankmjölk (Gaudie et al., 2009). Vid ett utbrott i Italien där flertalet kor insjuknade isolerades C. rugosa. Utöver isolering från mastitmjölk påvisades C. rugosa i svabbar från juverhud, träck, vatten från vattenho, spengummin och i fodermix (Scaccabarozzi et al., 2011).

Patofysiologi

Histopatologisk undersökning av juvervävnad från fyra kor, kroniskt infekterade med C. rugosa visade multifokal lindrig till måttlig subakut mastit, dock utan att påvisa viabla jästsvampsceller (Scaccabarozzi et al., 2011). Vid en experimentell infektion med C. rugosa uppträdde feber, inflammation i juver och lokala lymfknutor samt kraftig minskning i produktion (till ungefär 20 procent av ursprunglig). Ingen infiltration i vävnaden kunde ses utan reaktionen berodde troligen på toxiska komponenter hos jästsvampen och det lägre pH-värdet i mjölken som kom med jästproliferationen (Dion and Dukes, 1982).

Ett flertal virulensgener som tros ha betydelse för etablerande och upprätthållande av en intramammär infektion har identifierats hos C. krusei och C. parapsilosis (Du et al., 2018). Egenskaper som tros ha betydelse för etablering av infektion är bland annat förmåga att bilda biofilm och slemproduktion (Asfour et al., 2022).

Trichosporon spp. som orsak till mastit

Trichosporon spp. tillhör släktet basidiesvampar vilket räknas in under jästsvampar. Trichosporon hittas ofta i jord men kan också ingå i normalfloran på huden på både djur och människor (Richard et al., 1980).

Ett flertal trichosporon-arter har isolerats från kor med klinisk (Fadda et al., 2013; González et al., 2001; Zhou et al., 2013) och subklinisk mastit (Akdouche et al., 2018; Asfour et al., 2022; Fadda et al., 2013; Moretti et al., 1998; Spanamberg et al., 2008). Prevalensen vid subklinisk masitit varierar i litteraturen mellan 1,5 procent och 54,4 procent (Asfour et al., 2022; Spanamberg et al., 2008) och för klinisk mastit har den angetts variera kraftigt.

I en prevalensstudie från Polen rapporterade Krukowski (2006) en prevalens på 0,3 procent, där majoriteten av isolaten utgjordes av T. cutaneum. Zhou et al. (2013) rapporterade en prevalens på 5,9 procent i Kina. De vanligaste arterna som isolerats är Trichosporon asahii och T. beigelii (Akdouche et al., 2018; Asfour et al., 2022; Fadda et al., 2013; Moretti et al., 1998; Spanamberg et al., 2008) men andra arter, exempelvis T. capitatum, T. mucoides, T. cutaneym, T. lactis och T. gracile har identifierats (Fadda et al., 2013; Moretti et al., 1998).

Utbrott av mastit orsakad av Trichosporon spp.

González et al (2001) beskriver fyra utbrott av trichosporon-mastit i New York. Det första utbrottet resulterade i att 23/45 lakterande kor utvecklade mastit orsakad av T. beigelii under en tidsperiod på 40 dagar och tankcelltalet steg till 1 500 000 celler/ml. I detta fall förmodades smittkällan vara kontaminerade antibiotikaberedningar. På gården blandades både spendoppsmedel och intrammamarieberedningar till. Under detta utbrott fick ett antal kor klinisk mastit i form av feber, svullet juver, förändrad mjölk, nedsatt mjölkproduktion och inappetens och tre kor dog (González et al., 2001).

Epidemiologi för jästsvamps-mastit

Riskfaktorer

Mastitutbrott orsakade av jästsvamp tros bero på en kombination av omgivningsfaktorer, smittryck och mottaglighet hos värden. Smittkällor kan vara infekterad mjölk, juverhud, mjölkarens händer, mjölkningsutrustning, golv, foder, damm, jord, desinficeringslösningar, läkemedelsflaskor, juvertuber och sprutor avsedda för medicinering (Crawshaw et al., 2005; Elad et al., 1995; Richard et al., 1980).

En hög miljökontaminering, exempelvis i foder, tros kunna leda till jästsvampsmastit via träck som kontaminerar juver och mjölkningsutrustning (Crawshaw et al., 2005; Elad et al., 1995; Gaudie et al., 2009; Homann, 1994). Det finns även indikationer på att vissa strömedel, till exempel torv, kan vara mer gynnsamma för snabb mikrobiell tillväxt (Airaksinen et al., 2005). Andra riskfaktorer som identifierats är bland annat extensiv djurhållning och hög omgivningstemperatur (15–35 °C) (Zhou et al., 2013). Krukowski et al. (2006) såg en högre frekvens av jästsvampsmastit under stallperioden och i synnerhet under mars-maj och i oktober men angav inte om det fanns ett statistiskt signifikant samband.

I en svensk studie kunde man påvisa ett numeriskt men ej statistiskt säkerställt samband mellan årstid och förekomst av jästsvamp i mjölkprover från kor med mastit (Seligsohn et al., 2024) där majoriteten av proverna skickats in under perioden juli-oktober (45 %, 275/613) och augusti var den vanligaste månaden (n=85).

Smittsamhet

På individnivå har man sett att kor med kroniska mastiter kan ha en intramammär infektion (IMI) orsakad av svamp (Asfour et al., 2022; Bakr et al., 2015; Zhou et al., 2013). Det finns begränsad kunskap om smittsamheten hos svampstammar som orsakar mastit. Scaccabarozzi et al (2011) genotypade 17 isolat av C. rugosa från 14 infekterade kor. Av dessa 14 var sju kor infekterade av genotyp 1 (G1), sex kor infekterade av genotyp 3 (G3) och en ko infekterad av genotyp 2 (G2). De kor som infekterats med G1 eller G3 drabbades i vissa fall av persisterande infektioner, varav en ko även utsöndrade C. rugosa under två på varandra följande laktationer. Sannolikt är mastit orsakad av svamp huvudsakligen en miljösmitta som kan orsaka utbrott vid högt smittryck och suboptimala hygienrutiner.

Behandling av mykotisk mastit

Det saknas i dagsläget kunskap om effektiva behandlingsstrategier mot mykotisk mastit. Försök har gjorts med intrammamära infusioner med antimykotika men utan att man sett någon avsevärd förkortning av den mikrobiella avläkningen (Roberson and Kalck, 2010). Noggrann mjölkningshygien, hantering, desinfektion av utrustning och stallar har visat sig vara effektiva åtgärder vid utbrott (Crawshaw et al., 2005).

Mykotisk mastit och effekt på celltal

Ett fåtal studier har undersökt de långsiktiga effekterna av mastit orsakad av svamp med avseende på persisterande infektioner och effekt på celltal. Spontan avläkning med en återgång till ett normalt celltal rapporteras ofta i litteraturen, men utsöndring av jästsvamp i mjölken kan pågå i mellan 2 och 5 veckor. I en svensk retrospektiv studie undersöktes celltalet hos kor som varit positiva för svamporsakad mastit (Seligsohn et al., 2024).

Celltalet var generellt förhöjt vid provtagningstillfället hos kor med svampfynd, men minskade successivt under de följande mjölkkontrollerna. Mediancelltalet varierade mellan olika svamparter, från 108 000 till 835 000 celler/ml före provtagning, och sjönk till mellan 64 000 och 387 000 celler/ml cirka 78 dagar senare. Några statistiskt signifikanta skillnader i celltal mellan svamparterna kunde inte påvisas. Mjölkavkastningen låg relativt stabil över tid, även om vissa statistiskt signifikanta skillnader observerades mellan grupperna. Sammantaget tyder resultaten på att celltalet ofta sjunker efter svampassocierad mastit medan mjölkproduktionen påverkas i begränsad omfattning.

I en annan studie på kor med klinisk jästsvampmastit uppmättes mediancelltalet för de infekterade korna innan, under och 2 månader efter de första kliniska symtomen till 93 000, 1 793 000 och 135 000 celler/ml (Elad et al., 1995). Crawshaw et al. (2005) beskriver ett utbrott av klinisk mastit orsakad av C. rugosa till följd av ohygienisk administrering av intramammarier där samtliga kor avläkte spontant inom 2–3 veckor från att kliniska symtom uppträdde. Korna uppvisade ett högt celltal (3 600 000 celler/ml). som avklingade inom 2 månader. Även tankmjölkscelltalet ökade kraftigt under utbrottet för att som mest ligga på 782 000 celler/ml för att fem månader senare ha sjunkit till 151 000 celler/ml.

Ett utbrott av mastit orsakad av C. rugosa i en mjölkbesättning resulterade i att majoriteten (n=10) läkte av spontant och återgick till ett normalt (lågt) celltal medan fyra kor blev kroniskt infekterade. Upprepade provtagningar påvisade samma jästsvampar av samma genotyp, i synnerhet en ko var persistent infekterad i över två laktationer. Medelcelltal var 2 033 000 celler/ml. De kroniska bärarna slogs ut (Scaccabarozzi et al., 2011). Spontanavläkning inom 10–30 dagar har även sett vid experimentell infektion med Candida spp. och Cryptococcus lactativorus (Richard et al., 1980; Williamson and di Menna, 2007).

I en italiensk studie provtogs kor med subklinisk mastit och celltalet för grupper med odlingsnegativa prover jämfördes med grupper med växt av bakterier och/eller jästsvamp. Gruppen med växt av jästsvamp i mjölken hade ett medelcelltal på 301 995 celler/ml. Detta var signifikant lägre än gruppen utan mikrobiell växt i mjölken men signifikant lägre än grupperna med bakterieväxt i mjölken (Moretti et al., 1998).

Wilson et al (1997) genomförde en större screening; där låg medelcelltalet för kor med jästsvamp i mjölken på 348 000 celler/ml.

Slutsats

Sammanfattningsvis visar litteraturen att svamporsakad mastit är en komplex och sannolikt underdiagnostiserad sjukdom hos mjölkkor. Jästsvampsarter tidigare tillhörande Candida-släktet och släktet Trichosporon dominerar bland de identifierade agensen, men ett stort antal andra svampar har också rapporterats.

Sjukdomen är främst associerad med miljösmitta och brister i hygienrutiner, medan antibiotikabehandling saknar effekt. Trots att spontan avläkning är vanligt förekommande kan infektionen ge upphov till betydande inflammation, förhöjda celltal, nedsatt mjölkproduktion och i vissa fall långvariga eller kroniska infektioner. Utvecklingen av molekylära diagnostiska metoder har förbättrat möjligheten att identifiera mykotiska agens, men kunskapen om epidemiologi, smittvägar och behandling är fortfarande begränsad. Ytterligare forskning behövs för att klarlägga sjukdomens betydelse och för att utveckla effektiva strategier för förebyggande och kontroll.

Referenser

Aalbæk, B., Stenderup, J., Jensen, H.E., Valbak, J., Nylin, B., Huda, A., 1994. Mycotic and algal bovine mastitis in Denmark. APMIS 102, 451–456. https://doi.org/10.1111/j.1699-0463.1994.tb04898.x

Airaksinen, S., Heiskanen, M.-L., Heinonen-Tanski, H., Laitinen, J., Laitinen, S., Linnainmaa, M., Rautiala, S., 2005. Variety in dustiness and hygiene quality of peat bedding. Ann. Agric. Environ. Med. 12, 53–59.

Akdouche, L., Aissi, M., Saadi, A., 2018. Prevalence and Identification of Yeasts Responsible for Mastitis in Dairy Cattle Farms in the Sidi Lahcene Region in the Wilaya of Sidi Bel abbes-Algeria. J Adv Dairy Res 6, 206.

Asfour, H.A.E., Eid, R.H., EL-Wakeel, S.A., Behour, T.S., Darwish, S.F., 2022. Phenotypic and Genotypic Investigation of Yeast Species Associated with Bovine Subclinical Mastitis with a Special Reference to their Virulence Characteristics. Int. J. Vet. Sci. 11, 49–58. https://doi.org/10.47278/journal.ijvs/2021.071

Awandkar, S.P., Kulkarni, M.B., Agnihotri, A.A., Chavan, V.G., Chincholkar, V.V., 2023. Novel fluconazole-resistant zoonotic yeast isolated from mastitis. Anim. Biotechnol. 34, 746–755. https://doi.org/10.1080/10495398.2021.1982725

Bakr, E., ElTawab, A., Elshemey, T., AbdElrhman, A., 2015. Diagnostic and Therapeutic Studies on Mycotic Mastitis in Cattle. Alex. J. Vet. Sci. 46, 138. https://doi.org/10.5455/ajvs.189682

Bourtzi-Hatzopoulou, E., Zdragas, A., Petridou ), E., Filiousis, G., 2003. Yeasts as a causative agent of bovine mastitis in Greece. J. Hell. Vet. Med. Soc. 54, 105–110. https://doi.org/10.12681/jhvms.15257

Casia dos Santos, R. de, Marin, J.M., 2005. Isolation of Candida spp. from mastitic bovine milk in Brazil. Mycopathologia 159, 251–253. https://doi.org/10.1007/s11046-004-2229-2

Chahota, R., Katoch, R., Mahajan, A., Verma, S., 2001. Clinical bovine mastitis caused by Geotrichum candidum. Vet. Arh. 71, 197–201.

Cilvez, P., Turkyilmaz, S., 2019. Molecular Diagnosis of Candida Species Isolated from Cases of Subclinical Bovine Mastitis. Isr. J. Vet. Med. 74, 134–140.

Costa, E.O., Ribeiro, A.R., Watanabe, E.T., Melville, P.A., 1998. Infectious Bovine Mastitis Caused by Environmental Organisms. J. Vet. Med. Ser. B 45, 65–71. https://doi.org/10.1111/j.1439-0450.1998.tb00768.x

Costa, G.M., Pereira, U., Souza-Dias, M.A., da Silva, N., 2012. Yeast mastitis outbreak in a Brazilian dairy herd. Braz. J. Vet. Res. Anim. Sci. 49, 239. https://doi.org/10.11606/issn.1678-4456.v49i3p239-243

Crawshaw, W.M., MacDonald, N.R., Duncan, G., 2005. Outbreak of Candida rugosa mastitis in a dairy herd after intramammary antibiotic treatment. Vet. Rec. 156, 812–813. https://doi.org/10.1136/vr.156.25.812

Cutler, J.E., 1991. Putative Virulence Factors of Candida Albicans. Annu. Rev. Microbiol. 45, 187–218. https://doi.org/10.1146/annurev.mi.45.100191.001155

Dalanezi, F.M., Souza da Paz, G., Joaquim, S.F., Guimarães, F.F., Bosco, S. de M.G., Langoni, H., 2018. Short communication: The first report of Cyberlindnera rhodanensis associated with clinical bovine mastitis. J. Dairy Sci. 101, 581–583. https://doi.org/10.3168/jds.2017-13347

Dion, W.M., Dukes, T.W., 1982. Candida Rugosa : Experimental Mastitis in a Dairy Cow. Sabouraudia 20, 95–100. https://doi.org/10.1080/00362178285380161

Dolguna, H.T.Y., Kirkanb, S., Özavcic, V., 2022. Investigation of the efficacy and antifungal drug resistance of non-albicans Candida species in mycotic mastitis. Harran Üniversitesi Vet. Fakültesi Derg. 11, 113–119.

Du, J., Wang, X., Luo, H., Wang, Y., Liu, X., Zhou, X., 2018. Epidemiological investigation of non-albicans Candida species recovered from mycotic mastitis of cows in Yinchuan, Ningxia of China. BMC Vet. Res. 14, 251. https://doi.org/10.1186/s12917-018-1564-3

Dudko, P., Kostro, K., Kurpisz, M., 2010. Adaptation of Microstix®-Candida Slide-test for Diagnosis of Bovine Mastitis Due to Anascogenic Yeasts. Acta Vet. Brno 79, 113–120. https://doi.org/10.2754/avb201079010113

Elad, D., Shpigel, N.Y., Winkler, M., Klinger, I., Fuchs, V., Saran, A., Faingold, D., 1995. Feed contamination with Candida krusei as a probable source of mycotic mastitis in dairy cows. J. Am. Vet. Med. Assoc. 207, 620–622.

Eldesouky, I., Mohamed, N., Khalaf, D., Salama, A., Elsify, A., Ombarak, R., El-Ballal, S., Effat, M., Al Shabrawy, M., 2016. Candida Mastitis in Dairy Cattle with Molecular Detection of Candida albicans. Kafkas Univ. Vet. Fak. Derg. https://doi.org/10.9775/kvfd.2015.14843

Enany, N.E., El-Attar, A.A., Khafagy, A.A.R., El-Gammal, A.M., 2007. BACTERIAL AND MYCOTIC CAUSES OF SUBCLINICAL BOVINE MASTITIS. SCVMJ XII, 107–114.

Fadda, M.E., Pisano, M.B., Scaccabarozzi, L., Mossa, V., Deplano, M., Moroni, P., Liciardi, M., Cosentino, S., 2013. Use of PCR-restriction fragment length polymorphism analysis for identification of yeast species isolated from bovine intramammary infection. J. Dairy Sci. 96, 7692–7697. https://doi.org/10.3168/jds.2013-6996

Farnsworth, R.J., Sorensen, D.K., 1972. Prevalence and Species Distribution of Yeast in Mammary Glands of Dairy Cows in Minnesota. Can. J. Comp. Med. 36, 329–332.

Gaudie, C.M., Wragg, P.N., Barber, A.M., 2009. Outbreak of disease due to Candida krusei in a small dairy herd in the UK - ProQuest. Vet. Rec. 165, 535–537.

González, R.N., Wilson, D.J., Sickles, S.A., Zurakowski, M.J., Weybrecht, P.M., Walsh, A.K., 2001. Outbreaks of clinical mastitis caused by Trichosporon beigelii in dairy herds. JAVMA 218, 238–242.

Green, M.J., Green, L.E., Medley, G.F., Schukken, Y.H., Bradley, A.J., 2002. Influence of Dry Period Bacterial Intramammary Infection on Clinical Mastitis in Dairy Cows. J. Dairy Sci. 85, 2589–2599. https://doi.org/10.3168/jds.S0022-0302(02)74343-9

Hayashi, T., Sugita, T., Hata, E., Katsuda, K., Zhang, E., Kiku, Y., Sugawara, K., Ozawa, T., Matsubara, T., Ando, T., Obayashi, T., Ito, T., Yabusaki, T., Kudo, K., Yamamoto, H., Koiwa, M., Oshida, T., Tagawa, Y., Kawai, K., 2013. Molecular-Based Identification of Yeasts Isolated from Bovine Clinical Mastitis in Japan. JVet Med Sci 75, 387–390.

Homann, D., 1994. Untersuchungen zum Nachweis von Hefen und Schimmelpilzen in Milchproben aus Milchkuhbeständen mit unterschiedlichem Zellgehalt der Anlieferungsmilch unter Berücksichtigung der Melktechnik und Melkroutine. (PhD thesis). nstitut für Tiergesundheit, Milchhygiene und Lebensmittelqualität, Landwirtschaftskammer, Westfalen-Lippe, Germany.

Kirk, J.H., Bartlett, P.C., Newman, J.P., 1987. Candida mastitis in a dairy herd. Compend. Contin. Educ. Pract. Vet. 8, F150–F152.

Krukowski, H., Lisowski, A., Rózański, P., Skórka, A., 2006. Yeasts and algae isolated from cows with mastitis in the south-eastern part of Poland. Pol. J. Vet. Sci. 9, 181–184.

Ksouri, S., Djebir, S., Hadef, Y., Benakhla, A., 2015. Survey of Bovine Mycotic Mastitis in Different Mammary Gland Statuses in Two North-Eastern Regions of Algeria. Mycopathologia 179, 327–331. https://doi.org/10.1007/s11046-014-9845-2

Mahendra, P., 2015. First record of camel mastitis due to Candida albicans in Ethiopia. Indian J. Comp. Microbiol. Immunol. Infect. Dis. 36, 32–34.

Mahmoud, S., Nabhan, S., 2023. Prevalence of Mycotic Mastitis and Evaluation of Some Virulence Potential of Candida albicans Isolated from Mastitic Goats. Adv. Anim. Vet. Sci. 11. https://doi.org/10.17582/journal.aavs/2023/11.9.1417.1427

Malinowski, E., Lassa, H., Klossowska, A., Kuzma, K., 2001. Enzymatic activity of yeast species isolated from bovine mastitis - Bulletin of the Veterinary Institute in Puławy - Tom 45, Numer 2 (2001) - AGRO - Yadda. Bull Vet Inst Pulawy 45, 289–295.

Milanov, D., Suvajdžić, L., Skoko, V., prodanov-Radulović, J., 2014. Rare causative agents of mammary gland infection: Candida lambica - case report. Arh. Vet. Med. 7, 123–129.

Moretti, A., Pasquali, P., Mencaroni, G., Boncio, L., Fioretti, D.P., 1998. Relationship Between Cell Counts in Bovine Milk and the Presence of Mastitis Pathogens (Yeasts and Bacteria). J. Vet. Med. Ser. B 45, 129–132. https://doi.org/10.1111/j.1439-0450.1998.tb00775.x

Nasef, M.E.A., Dawod, R.E., 2016. A Study on Bacterial and Fungal Causes of Subclinical Mastitis in Dairy Cows. Egypt. J. Chem. Environ. Health 2, 425–438. https://doi.org/10.21608/ejceh.2016.254595

Pengov, A., 2002. Prevalence of mycototic mastitis in cows. Acta Vet. (Beogr.) 52, 133–136.

Richard, J.L., McDonald, J.S., Fichtner, R.E., Anderson, A.J., 1980. Identification of yeasts from infected bovine mammary glands and their experimental infectivity in cattle. Am. J. Vet. Res. 41, 1991–1994.

Roberson, J.R., Kalck, K.A., 2010. Treatment of Candidal Mastitis in Two Holstein Cows: a Case Report and Review | The Bovine Practitioner. Bov. Pract. 44, 52–58. https://doi.org/10.21423/bovine-vol44no1p52-58

Scaccabarozzi, L., Locatelli, C., Pisoni, G., Manarolla, G., Casula, A., Bronzo, V., Moroni, P., 2011. Short communication: Epidemiology and genotyping of Candida rugosa strains responsible for persistent intramammary infections in dairy cows. J. Dairy Sci. 94, pl. https://doi.org/10.3168/jds.2011-4294

Segundo Zaragoza, C., Cervantes Olivares, R.A., Ducoing Watty, A.E., de la Peña Moctezuma, A., Villa Tanaca, L., 2011. Yeasts isolation from bovine mammary glands under different mastitis status in the Mexican High Plateu. Rev. Iberoam. Micol. 28, 79–82. https://doi.org/10.1016/j.riam.2011.01.002

Şeker, E., 2010. Identification of Candida Species Isolated from Bovine Mastitic Milk and Their In Vitro Hemolytic Activity in Western Turkey. Mycopathologia 169, 303–308. https://doi.org/10.1007/s11046-009-9255-z

Seligsohn, D., Nyman, A.-K., Fasth, C., Lundberg, Å., 2024. A Case Report of 613 Yeast Isolates from Dairy Cows with Intramammary Infections. Presented at the NMC regional meeting, Ghent, Belgium.

Sheena, A., Sigler, L., 1995. Candida krusei isolated from a sporadic case of bovine mastitis. Can. Vet. J. 36, 365.

Spanamberg, A., Augusto Wünder, E., Isabel Brayer Pereira, D., Argenta, J., Maria Cavallini Sanches, E., Valente, P., Ferreiro, L., 2008. Etiología de la mastitis bovina producida por levaduras en el sur de Brasil. Rev. Iberoam. Micol. 25, 154–156. https://doi.org/10.1016/S1130-1406(08)70036-6

Thompson, K.G., di Menna, M.E., Carter, M.E., Carman, M.G., 1978. Mycotic mastitis in two cows. N. Z. Vet. J. 26, 176–177. https://doi.org/10.1080/00480169.1978.34533

Williamson, J., di Menna, M., 2007. Fungi isolated from bovine udders, and their possible sources. N. Z. Vet. J. 55, 188–190. https://doi.org/10.1080/00480169.2007.36766

Wilson, D.J., Gonzalez, R.N., Das, H.H., 1997. Bovine mastitis pathogens in New York and Pennsylvania: prevalence and effects on somatic cell count and milk production. J. Dairy Sci. 80, 2592–2598. https://doi.org/10.3168/jds.S0022-0302(97)76215-5

Yeo, S.G., Choi, W.P., 1980. A Case of Bovine Mastitis Caused by Candida krusei. Korean J. Vet. Res. 20, 39–43.

Zhou, Y., Ren, Y., Fan, C., Shao, H., Zhang, Z., Mao, W., Wei, C., Ni, H., Zhu, Z., Hou, X., Piao, F., Cui, Y., 2013. Survey of mycotic mastitis in dairy cows from Heilongjiang Province, China. Trop. Anim. Health Prod. 45, 1709–1714. https://doi.org/10.1007/s11250-013-0419-y