Mastit hos nötkreatur orsakad av jästsvampar

Förekomst

I Sverige är jästsvampar ett ovanligt odlingsfynd vid mastit. I en prevalensstudie över klinisk mastit i Sverige utgjorde jästsvampar endast 0,7 procent av de identifierade isolaten. I en sammanställning av mjölk-prover inskickade till SVA under åren 2017–2021 hittades totalt 613 jästsvampisolat. De flesta av proverna (37 %) kom från kor med klinisk mastit men en stor andel (27 %) av proverna kom från kor med subklinisk mastit. Majoriteten av isolaten (86 %) utgjordes av arter som tidigare hörde till släktet Candida spp. och resterande (14 %) var isolat av Trichosporon spp. De vanligaste jästsvampsarterna som identifierades var Diutina rugosa (tidigare benämnd Candida rugosa; n = 241), Pichia kudriavzeii (tidigare benämnd Candida krusei; n = 101) och Trichosporon asahii (n = 64). För 46 prover kunde jästsvampen inte artbestämmas.

I resten av världen varierar förekomsten från att orsaka en mycket liten andel av de kliniska mastiterna (1,5 procent i Danmark) till att vara betydligt vanligare, till exempel i Turkiet (12,7 %) och i Algeriet (29,5 %). Få studier har undersökt jästsvamp som orsak till subklinisk mastit.

Mycket tyder på att förekomst av mastit orsakad av jästsvamp är vanligare i varmt och fuktigt klimat och en säsongsvariation har observerats även i Sverige.

Symtom

Jästsvampsmastit är vanligtvis sporadisk men utbrott med flera drabbade djur förekommer. Symtomen kan variera från allvarlig klinisk mastit med feber och kraftig svullnad av juvret till subklinisk mastit utan kliniska symtom.

Differentialdiagnoser

Mastit orsakad av andra juverpatogener.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens

Ett stort antal jästsvampar kan orsaka mastit, vanligtvis hör de till följande släkten (genus): Candida, Pichia, Diutina och Trichosporon.

Inkubationstid

-

Infektionsport

Spenkanalen.

Spridning i djuret

Lokalt i juvret.

Smittvägar

Smittkällor kan vara infekterad mjölk, juverhud, mjölkarens händer, mjölkningsutrustning, golv, foder, damm, jord, desinficeringslösningar, läkemedelsflaskor, juvertuber och sprutor avsedda för medicinering. En hög miljökontaminering, exempelvis i foder, tros kunna leda till jästsvampsmastit via träck som kontaminerar juver och mjölkningsutrustning.

Provtagning och diagnostik

Mjölkprov för bakteriologisk odling tas sterilt. Vid klinisk mastit kan provet odlas på SELMA®-platta (eller motsvarande) eller skickas till ackrediterat laboratorium. Vid subklinisk mastit bör provet skickas till ackrediterat laboratorium. Vid mikroskopering syns typiska jästsvampsceller.

Behandling och profylax

Det finns i dagsläget ingen effektiv behandling av jästvampsinfektion i juvret. Antibiotikabehandling har ingen effekt, se SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning.

Understödjande behandling sätts in efter behov vid klinisk mastit.

Noggrann mjölkningshygien, hantering, desinfektion av utrustning och stallar har visat sig vara effektiva åtgärder vid utbrott och förebygger även mastit orsakad av jästsvamp.