TBE, tajgafästingar och nya arter – detta följer vi sommaren 2026

Vid SVA och Uppsala universitet (UU) arbetar vi nu intensivt med den nationella övervakningen av TBE-virus med hjälp av det medborgarforskningsprojekt som genomfördes under 2025. Hela Sveriges befolkning uppmanades då att rapportera och skicka in fästingfynd till kartläggningen. Av de över 10 000 fästingar som kommit in från samtliga Sveriges kommuner har cirka en tredjedel av materialet hunnit artbestämmas och analyserats för TBE-virus på Zoonosis Science Center (ZSC) vid UU.

Figuren nedan visar hela processen, från rapporterad och inskickad fästing, till laboratorieanalys och sist sammanställning och delning av resultat. Genom att analysera fästingar från olika delar av landet kan vi få en bättre bild av var olika fästingarter och fästingburna smittämnen förekommer. Det hjälper både forskare, myndigheter och allmänheten att förstå och förebygga fästingburna sjukdomar.

Eftersom TBE-virus förekommer i låg frekvens, uppskattningsvis i 1 på 1000 fästingar, behöver hela materialet analyseras innan resultaten kan tolkas på ett tillförlitligt sätt. Det slutliga resultatet beräknas vara klart till hösten 2026. Resultat kommer att presenteras med hjälp av en interaktiv karta på SVA:s webbplats. Där kommer de som rapporterat in ett fästingfynd kunna använda sitt unika referensnummer för att se om just deras fästing testats positiv för TBE-virus.

Redan nu kan vi visa fördelningen mellan arterna vanlig fästing (Ixodes ricinus) och tajgafästing (Ixodes persulcatus) för den tredjedel av fästingarna som hunnit analyseras (se karta nedan). Vid ZSC, UU, fortsätter arbetet med att analysera klart hela materialet.

Kunskapen om TBE är god – men vaccinationstäckningen varierar

Kartläggning av virus i fästingar är en viktig del av TBE-arbetet. Minst lika viktigt är att förstå hur människor skyddar sig mot sjukdomen. Personer som arbetar utomhus, exempelvis lantbrukare, skogsarbetare och naturguider, löper en särskilt hög risk att exponeras för fästingbett och därmed ökar också risken för fästingburna sjukdomar som TBE.

En nyligen publicerad vetenskaplig studie har undersökt kunskap, attityder och vaccinationsmönster hos drygt 1 000 svenska utomhusarbetare. Resultaten visar att kunskapen om TBE och vaccination generellt är god, men att detta inte alltid leder till ett fullgott skydd. Nästan en fjärdedel av deltagarna uppgav att de inte var vaccinerade mot TBE.

Studien visade också tydliga skillnader mellan både yrkesgrupper och regioner. Vaccinationstäckningen var generellt högre i södra och mellersta Sverige, där TBE länge förekommit, och lägre i flera nordliga län. Naturguider, forskare och anställda på länsstyrelser runt om i landet hade högre vaccinationsgrad än lantbrukare och skogsarbetare.

Resultaten visar att ökad kunskap, tydliga rekommendationer och stöd från arbetsgivare kan spela en viktig roll för att förbättra skyddet. I takt med att TBE fortsätter att spridas till nya områden blir förebyggande åtgärder allt viktigare för att minska risken för sjukdom.

Tajgafästingens utbredning i Norrbotten

För andra året i rad har ett forskarteam samlat in fästingar i miljön på olika platser i Luleå, Kalix och Haparanda. Genom att dra ett vitt tygstycke över marken kan fästingar fastna på tyget. Insamlingen är tidskrävande och kan bara utföras lokalt på specifika platser. Arbetet har utförts inom det EU-finansierade projektet OH4Surveillance och är en del i övervakningen av tajgafästingens (Ixodes persulcatus) utbredning i Norrbotten.

Tajgafästingen är till utseendet mycket lik vanlig fästing (Ixodes ricinus) och kan bära på flera olika smittämnen som kan orsaka sjukdom hos både djur och människor. I övervakningen undersöker vi om de insamlade fästingarna bär på TBE-virus. Tajgafästingen kan bära på andra subtyper av TBE-virus, bland annat den sibiriska och Fjärran Östern-subtypen, som kan orsaka allvarliga och långvariga symtom hos människa. Än har vi inte kunnat påvisa TBE-virus i fästingar insamlade i området. Risken för att dessa subtyper förekommer i området har dock ökat, eftersom tajgafästingen blivit vanligare under de senaste åren.

I år samlades 879 tajgafästingar in under fältresan, 95 nymfer, 370 honor och 414 hanar. Nu väntar molekylära analyser för att undersöka om de bär på TBE-virus. Resultat förväntas vara klart till hösten 2026. Stort tack till alla som hört av sig med tips om platser där ni hittat fästingar och hjälp med båttransport till öar. Vi tackar också för alla trevliga samtal vi haft med nyfikna som kommit fram och pratat under vårt arbete – ett bra sätt att sprida kunskap om fästingar och fästingburna sjukdomar!

Efterlysning av flyttfågelfästing, brokig hundfästing och trubbnosfästing

Fästingsäsongen är i full gång och det rapporteras in många fästingfynd varje dag i verktyget Rapportera Fästing. Det finns möjlighet att följa antalet rapporter och vilka arter som rapporterats via vår karta som dagligen uppdateras. Ett användningsområde för Rapportera Fästing är att kunna ge tidiga varningssignaler om nya fästingarter i Sverige. Om en ny art etablerar sig finns det också risk att nya smittämnen kan följa med. Arbetet utförs inom EU-projektet IDAlert.

I år följer vi flyttfågelfästingen (Hyalomma marginatum) och brokig hundfästing (Dermacentor reticulatus). Det är två icke inhemska arter som ibland dyker upp i Sverige. Håll gärna extra utkik i sommar och rapportera om du hittar någon av dessa arter. Dina observationer kan ge oss tidiga signaler om nya etableringar i Sverige. Varför är det viktigt? Nya fästingarter kan öka risken för att djur och människor exponeras för fästingburna smittämnen som kan orsaka sjukdomar som inte förekommer i Sverige i dag.

Vi söker också rapporter om trubbnosfästingen (Haemaphysalis punctata). Den har främst varit etablerad på Gotland och i Kalmar län men vi följer utvecklingen av artens utbredning och hoppas kunna få in mer information om arten under 2026.

Vill du veta mer om olika fästingarter? Ta en titt på våra nya webbsidor som presenterar både inhemska arter och icke inhemska arter som vi efterlyser.

Varje rapporterad fästing bidrar med viktig kunskap. Tillsammans kan forskning och observationer från allmänheten ge oss en bättre förståelse för hur fästingar och fästingburna smittämnen förändras över tid.

Ökad beredskap mot nya vektorburna sjukdomar

Nytt för i år är också att SVA har fått i uppdrag att stärka Sveriges beredskap kring vektorburna sjukdomar, alltså smittor som kan spridas via myggor, svidknott och fästingar. SVA ska utveckla en systematisk övervakning, analys och samverkan mellan myndigheter och andra aktörer. Detta för att i ett tidigt skede kunna upptäcka vektorburna sjukdomar som kan påverka djur- och folkhälsa. Målet är att Sverige ska stå bättre rustat inför framtida smittorisker i takt med ett förändrat klimat och förändrade spridningsmönster för vektorerna.