Oväntad upptäckt: tecken på att fågeladenovirus sällan sprids till slaktkycklingar via äggen

WEBBNYHET

Publicerades 2026-10-05

Kvinna med kort ljust hår klädd i grön labbrock står i obduktionssal.
Ylva Lindgrens avhandling fokuserar på fågeladenovirus. Till vardags arbetar hon som patolog och biträdande statsveterinär på SVA. Bild: Therese Selén/SVA.

En ny avhandling har kartlagt fågeladenovirus som cirkulerar bland svenska slaktkycklingar och deras föräldrafåglar. Avhandlingen visar att det är ovanligt att föräldrafåglar smittar sina avkommor via äggen. Därför är smittskydd och hygien i uppfödningen viktiga verktyg för att förebygga sjukdomsutbrott.

Fågeladenovirus (FAdV) ligger bakom allvarliga sjukdomar hos slaktkycklingar: inklusionskroppshepatit (IBH) som orsakar leverskador, och muskelmagserosioner (även kallad adenoviral gizzard erosion AGE) som orsakar skador i muskelmagen. Adenovirus kan spridas mellan fåglar, via miljön eller via äggen, alltså från föräldrafåglar till avkomman. Virusen är motståndskraftiga och sprids både bland friska och sjuka djur.

Föräldraflockens immunitet skyddar avkommorna

En ny avhandling från Ylva Lindgren, patolog och biträdande statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, innehåller en grundlig undersökning av ett utbrott av AGE i Sverige. Den handlar också om vilka virustyper som finns hos sjuka och friska svenska slaktkycklingar och hos föräldrafåglar, samt hur viruset sprider sig mellan djuren. Studien visar att fågeladenovirus är vanligt förekommande i svenska föräldraflockar till slaktkyckling, och ett viktigt fynd gjordes: föräldrafåglarna har tidigt ett gott antikroppsskydd, vilket gör att de har byggt upp ett gott skydd innan de börjar värpa.

– Viruset upptäcktes hos föräldrafåglarna redan vid låg ålder, men inte hos någon okläckt slaktkyckling. Det talar för att det antikroppsskydd föräldrafåglarna byggt upp innan de börjar värpa skyddar avkomman från att smittas via äggen. Så risken att föräldrafåglar smittar sina avkommor via äggen ser faktiskt ut att vara betydligt lägre än vad man tidigare trott, säger Ylva Lindgren, som har genomfört sitt doktorandprojekt på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i samarbete med SVA.

Var resultaten oväntade?

– Ja! Vi trodde verkligen att vi skulle hitta viruset i okläckta kycklingar (”dead-in-shell chicks”, kycklingar/embryon som inte kläckts fram), att de alltså skulle ha smittats av sina mammor. Men vi hittade inte viruset i något av 1 029 provtagna embryon/kycklingar! Så vi fick tänka om och göra en ny plan, med provtagning av föräldrafåglar från första levnadsdagen. Då hittade vi till slut viruset!

Smittan kan komma via miljön

Studien ger ny, praktiskt användbar kunskap om hur vanligt fågeladenovirus är i svenska besättningar. Studien bidrar också till förbättrad diagnostik och övervakning samt pekar på vikten av att arbeta med biosäkerhet och smittskydd.

– Det är lätt att tänka att ett virus som kan spridas från förälder till avkomma oftast kommer den vägen via äggen, och att det inte finns något man kan göra åt det. Men de här resultaten visar att det inte behöver vara så. Med den vetskapen kanske man lägger ner extra tid på att lista ut hur viruset kommer in i besättningen, eller på hur man kan få bort det om det eventuellt finns kvar i miljön, och då kanske man kan förhindra nya utbrott med sjuka fåglar, säger Ylva Lindgren.

Tid för disputation

Ylva Lindgren försvarar sin avhandling ”Fowl adenovirus infections in broiler chickens and breeders in Sweden; pathological and epidemiological aspects” i Sal W, Ulls hus, på SLU i Uppsala fredagen den 9 oktober klockan 9.15.

Länk till registrering i Zoom för dig som vill delta på distans:

https://slu-se.zoom.us/j/61918914577

Kod 422496

Kontaktperson

Åk till toppen