Botulism hos häst

Förekomst

Botulism är en dödlig förgiftning orsakad av ett bakteriegift, botulinumtoxin (botulin) som kan drabba både däggdjur och fåglar i hela världen. Hur många hästar som drabbas i Sverige finns inga säkra siffror på. Detta trots att sjukdomen är anmälningspliktig redan vid kliniska symtom. En retrospektiv undersök-ning av Bergold (2007) visade att 65 fall av botulism hos häst hade anmälts till försäkringsbolag i Sverige mellan 1995 och 2005. Mellan 1995 och 2025 finns i Jordbruksverkets statistik däremot endast fyra an-mälda hästfall (1998,2008 och 2025). Eftersom SVA ger rådgivning kring misstänkta botulismfall varje år bedöms att de anmälda fallen är en underskattning av det verkliga antalet. Det beror sannolikt på att dia-gnosen mer sällan anmäls direkt på klinisk misstanke och att misstanken sällan följs upp med laboratoriea-nalys. Giftet finns oftast endast i små mängder i kroppen och det är därför svårt att påvisa, en annan för-svårande faktor för bekräftelse av diagnos är att många döda hästar vare sig provtas eller obduceras.

Bristande rapportering försämrar övervakningen av sjukdomsläget för botulism.

Symtom

Hästar är extremt känsliga för toxinet botulin som orsakar sjukdomen botulism. Ytterst små mängder be-hövs för att hästar ska utveckla sjukdomssymtom med tilltagande förlamning som ofta slutar med döden.

De vanligaste symtomen vid botulism hos häst är:

• Svårigheter att svälja foder och vatten, hästen tuggar utan att svälja, kan dunka nosen i vattenkär-let för att försöka få i sig vatten

• Salivering

• Reflux av foder (modersmjölk om diande föl) från näsa och mun

• Slapphet, nedsatt muskelspänning i tunga, läppar, analöppning och svans

• Hängande ögonlock och förstorade pupiller med nedsatt pupillreflex för ljus

• Svårigheter att hålla upp huvudet

• Svårigheter att gå och att resa sig, skiftar vikt mellan benen vid stående

• Svaghet och darrningar i muskulaturen

• Nedsatt tarmrörelser, förstoppning, kolik och utspänd urinblåsa

Försvagningen förvärras successivt men känseln och medvetandet är opåverkade. Hästen kan i slutskedet inte resa sig och dör av andningsförlamning eller cirkulationssvikt inom några timmar upp till en vecka efter symtomdebut, men oftast inom 48 till 72 timmar. Ibland hittas en eller flera akut döda hästar utan att några tidiga symtom observerats.

Om hästen fått i sig en icke dödlig dos av toxinet kan den utveckla mindre grava symtom än det som beskrivs ovan.

Smittämne/toxin

Nervgiftet botulin eller botulinumtoxin, som orsakar botulism produceras av bakterien Clostridium botulinum. Det är en sporbildande anaerob  bakterie, som alltså trivs bäst i syrefri miljö. Vid ogynnsamma yttre förhållanden, till exempel där syre finns, bildar bakterien sporer för att överleva. Sporerna kan finnas i jord, gödsel, gammal förna och kadaver. Om betingelserna åter blir gynnsamma,  och i syrefri miljö kan sporerna övergå till vegetativt stadium, då bakterierna växer till och kan bilda toxinet botulin.

Botulin är ett av de mest potenta naturliga gifter som finns. Det finns åtta olika typer av botulin-neurotoxin (BoNT). I Sverige har endast typ B påvisats hos hästar, medan typ B, C och E har förekommit hos andra djurslag i landet. I USA står typ B för 85% av hästfallen, men även typ C och D förekommer. I Sverige visade en studie av jordar på 1960-talet att typ B påvisades i en liten del av jordprover från inlandet (4-5%) medan det fanns en högre förekomst av sporer av C. botulinum typ E både i inlandsjordar (28-45%) och i jordprover från kusterna (87%).

Förgiftningsvägar

Den vanligaste förgiftningsvägen vid botulism hos vuxna hästar är intag av foder eller strö som innehåller nervgiftet botulin. Vid rätt förutsättningar och om jord, gödsel, gammal förna och/eller kadaver kommer med i fodret vid skörden kan vilande bakteriesporer utvecklas till bakterier som bildar botulin.

En annan möjlig inkörsport är att bakterien, C. botulinum, kommer med i fodret och sväljs ner. Botulin bildas sedan i hästens mag-tarmkanal. Detta förekommer främst hos föl, så kallad ”Shaker foal syndrome”. Syndromet förekommer i USA, men är inte påvisat i Sverige.

En ovanlig smittväg är att sår förorenas av C. botulinum, till exempel navelstumpen hos föl. Bakterierna bildar sedan botulin i såret och kroppen. En annan sjukdom, stelkramp som orsakas av Clostridium tetani, smittar däremot oftast via sår. 

Patogenes

Botulinumtoxin påverkar nervsystemet och orsakar en tilltagande slapp förlamning (pares/paralys). Toxin-et försämrar överföringen av nervimpulser i nervens anslutning till muskeln, i de kolinerga motorändplat-torna.. Först påverkas de perifera motoriska nervernas funktion, vilket yttrar sig som symmetrisk muskel-svaghet och slapphet (nedsatt muskeltonus) i exempelvis tunga, ögonlock och svans. I avancerade fall på-verkas även diafragma och övrig andningsmuskulatur, vilket leder till andningsstillestånd och död.

Diagnos

Diagnosen kan misstänkas utifrån den kliniska symtombilden. Vid obduktion ses inga specifika patologiska förändringar, vilket tillsammans med den kliniska symtombilden kan stärka misstanken om diagnosen.

Diagnosen kan verifieras genom påvisande av Clostridium botulinumtoxin i blodet. Detta kan dock vara svårt, eftersom toxinet ofta förekommer i mycket låga koncentrationer eller inte alls i hästens blod.

När symtom uppträder har en stor del av toxinet redan lämnat blodbanan och bundit till nervändsluten, och bundet toxin kan inte påvisas. I foder är toxinet ofta ojämnt fördelat och kan därför förekomma i endast vissa delar av materialet.

Provtagning

Vid misstanke om botulism kontaktas veterinär för undersökning och provtagning av djur och/eller aktuellt foder. Veterinär kan kontakta SVA för att diskutera optimal provtagning och hantering av prover.

För prov från sjuka djur tas minst 5 ml serum i så tidigt skede av sjukdomen som möjligt. Om möjligt, tas även prov från lever, eftersom det kan vara positivt trots att serum är negativt (Tevell och medförfattare, 2020).

Behandling

Förgiftade hästar ges understödjande behandling och noggrann tillsyn. Svårt sjuka djur avlivas ofta av djurskyddsskäl, eftersom prognosen för överlevnad är dålig och den sista tiden innan döden inträder är plågsam då djuret inte kan andas.

Antitoxin är den enda specifika behandling som finns för botulism hos häst, men det är inte tillgängligt i Sverige. I USA och Kanada finns det antitoxin till häst kommersiellt tillgängligt, både monovalent (mot ett toxin, typ B) och polyvalent (mot flera toxiner, till exempel typ A och B eller A, B och E). Antitoxin skyddar dock endast mot det fria toxin som inte hunnit bindas till nervändplattorna. Det innebär att ju snabbare antitoxin ges, desto bättre effekt.

Isolering

Isolering behövs inte då sjukdomen inte är smittsam mellan djur.

Stallrengöring och desinfektion

Misstänkt smittat foder förstörs efter eventuell provtagning.

Profylax (förebyggande behandling)

Allt foder med tvivelaktig hygienisk kvalitet ska kasseras.

För att undvika att hästar drabbas av botulism, och andra foderrelaterade sjukdomar, är det viktigt att fodrets hygieniska kvalitet är god. Foderkvalitén ska säkerställas hela vägen från fält till mule, i såväl produktion som lagring, hantering och utfodring. Botulism har enligt internationell vetenskaplig litteratur och fallbeskrivningar inte kunnat förknippas med något enstaka foderslag, men däremot med brister i produktion, hantering, lagring och utfodring av olika fodermedel. För att undvika föroreningar av bakterier i vallfoder (hö, hösilage, ensilage) och även i halm är det viktigt att grödan är ren vid skörd och att inblandning av jord, gödsel, kadaver med mera undviks. Hö bör skulltorkas och lagras skyddat mot fukt. Inplastat vallfoder bör lagras så att plasten skyddas mot skador.

För att uppnå en bra konservering i inplastade balar bör torrsubstanshalten (ts-halten) vara jämn och ligga i intervallet 45-65 procent. Lägre ts-halt medför ökad risk för bakteriella feljäsningar, främst enterobakterier och klostridier. Ts-halter över 65-70 procent medför ökad risk att botulin kan bildas i fodret (och även mögeltillväxt). pH-värdet bör i alla inplastade foder understiga 7,0. Även spannmål och andra torra kraftfoder kan utgöra en risk för botulism om det inte hanteras korrekt. All spannmål och andra torra kraftfodermedel ska lagras skyddat mot fukt, gnagare och fåglar.

Allt foder bör inspekteras noga innan utfodring. Om det har avvikande lukt, färg och/eller struktur bör man vara extra uppmärksam. Hö ska lukta friskt och ha en torr struktur. Inplastat vallfoder ska också lukta friskt, men en normal variation i lukt finns eftersom ett blötare ensilage luktar mer syrligt och har en brunare färg än ett torrare hösilage, utan att det behöver vara något hygieniskt fel. Om fodret luktar ammoniak och/eller smörsyra är det tydliga tecken på feljäsning och ska kasseras. Även foder som bär synliga tecken på inblandning av jord, gödsel, gammal förna och kadaver kan leda till allvarliga hälsoproblem, oavsett foderslag. Det är inte tillrådligt att bara sortera bort de delar som är förorenade och utfodra med resten av till exempel en bal, utan man ska kassera hela balen.

Utfodringsförfarandet är viktigt ur botulismsynpunkt. Vallfoder som serveras utomhus och blir nedtrampat i lera kan utgöra en risk, liksom krubbor och foderhäckar/hoar som inte rengörs. Inplastade balar som öppnats måste förbrukas innan varmgång uppkommer. Vanligtvis är hållbarheten begränsad 3-5 dygn under tidig höst och vår och något längre under kallare väderlek.

Hästar på bete kan också drabbas av botulism. Orsakerna till detta har man sällan kunnat fastställa, men beten med mycket gammal förna har förekommit i verifierade fall av botulism hos hästar i USA. Även gräsklipp i stora högar som blivit varma har orsakat botulism hos hästar.

Vaccination mot botulism: För hästar finns ett bra och säkert vaccin med god effekt mot botulism av typ B. Andra typer av botulism har inte påvisats bland hästar i Sverige. Botulism har inte förekommit i Sverige hos korrekt vaccinerade hästar enligt en rapport av Bergold (2007). De fall av botulism hos häst som SVA känner till har vid förfrågan visat sig sakna fullständig vaccination.

Grundvaccinering med BotVax™ B är tre vaccineringar med en månads mellanrum, åtföljd av årlig revaccinering. Fullgott skydd förväntas två veckor efter tredje grundvaccineringen enligt tillverkaren.

Prognos

Hästar är extremt känsliga för botulism. Dödligheten hos icke vaccinerade hästar som inte behandlas med antitoxin och andningsunderstöd anges till 90 procent i internationell litteratur, vilket överensstämmer med svenska erfarenheter. I en retrospektiv insamling av uppgifter om 34 hästar som diagnostiserats med botulism vid några svenska djursjukhus överlevde 12 procent (Bergold, 2007). De flesta som överlevde hade lindriga symtom. Föl som behandlas med andningshjälp, ofta respirator, och antitoxin har enligt studier från USA en god överlevnadschans. Men utan denna behandling överlever endast ett fåtal.  

Överlevande hästar kan kräva lång konvalescens innan de är helt återställda.

Vad säger lagstiftningen?

Botulism är en anmälningspliktig sjukdom enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om biosäkerhetsåtgärder samt anmälan och övervakning av djursjukdomar och smittämnen (SJVFS 2013:23; K12).

Zoonosaspekt

Människa är mycket känslig för botulinumtoxin och förgiftas, precis som hästar, vanligen via intag av förorenade livsmedel. En försiktighetsåtgärd är att tvätta händerna efter hantering av foder som misstänks innehålla botulin, vid rengöring av fodertråg och hantering av kadaver med mera för att undvika att man av misstag får i sig toxin. Se information på Folkhälsomyndighetens webbplats.  

SVA:s analyser

Clostridium botulinumtoxin - SVA 

Beställ SVA:s produkter

Vacutainerrör utan tillsats 4 ml, 100-pack - SVA 
Vacutainerrör utan tillsats 4 ml, med hylsa, 1 st - SVA 
Vacutainerrör utan tillsats 4 ml, med hylsa, 100-pack - SVA 
Vacutainerrör utan tillsats 6 ml, 100-pack - SVA 
Vacutainerrör utan tillsats 6 ml, med hylsa, 1 st - SVA 
Vacutainerrör utan tillsats 6 ml, med hylsa, 100-pack - SVA

Mer information

Bergold, J. (2007). Botulism hos svenska hästar[GG1] . (Botulism in Swedish horses).Examensarbete. Uppsala Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet.

Johannsen (1963). Clostridium botulinum in Sweden and the adjacent waters. J Appl Bacteriol 26 (1) 43-47).

Johnson, AL, McAdams, SC, Whitlock, RH. Type A Botulism in Horses in the United States: A Review of the past Ten Years (1998-2008). [GG2] J Vet Diagn Invest 2010 22: 165  

Tevell Åberg A, Karlsson I, Hedeland M. (2020). Modification and validation of the Endopep-mass spectrometry method for botulinum neurotoxin detection in liver samples with application to samples collected during animal botulism outbreaks.[GG3]  Anal Bioanal Chem. 2021 Jan;413(2):345-354. doi: 10.1007/s00216-020-03001-z. Epub 2020 Oct 29. PMID: 33119784

Wilkins , P.A. (2007) Botulism. In: Equine Infectious Disease. Ed: Sellon D.C., Long M.T., Saunders, Missouri, USA

Woudstra C et al. (2103). Animal Botulism Outcomes in the AniBioThreat Project.[GG4]  Biosecurity and Bioterrorism: Biodefense Strategy, Practice, and Science Volume 11, Supplement 1, 2013 ª Mary Ann Liebert, Inc. DOI: 10.1089/bsp.2012.0074

Vanliga frågor och svar