Lawsonia hos häst (ekvin proliferativ enteropati)

Förekomst

Lawsonia intracellularis är en bakterie som finns över hela världen, inklusive Sverige. Den är mest känd för att den kan orsaka en endemiskt förekommande sjukdom hos gris, proliferativ enteropati (Lavoie m.fl., 2000), men den kan orsaka en liknande sjukdom även hos hästar och flera andra djurslag exempelvis hamster, räv, hund, iller, råtta, marsvin, kanin, apa, får och hjort (Lavoie och medförfattare, 2000). Däremot har sjukdomen inte påvisats hos människa.

Sjukdomen hos häst, ekvin proliferativ enteropati (EPE), drabbar oftast avvanda föl under ett års ålder. Vanligast uppträder EPE mellan fyra och nio månaders ålder, vilket innebär att sjukdomen oftast ses under höst- och vintermånaderna. Enstaka fall hos äldre hästar finns också beskrivet (Page m.fl., 2014; Niwa m.fl., 2022). Många kontakthästar kan vara symtomlösa smittbärare vilket komplicerar hanteringen. I en japansk studie hade majoriteten av gårdarna med påvisade fall av EPE endast ett påvisat kliniskt utbrott under en femårsperiod (Niwa m.fl., 2022).

EPE har ansetts vara på frammarsch. Det kan vara så att bakterien successivt har spritts och etablerat sig där hästar finns, men även att diagnosen ställs oftare därför att sjukdomen har blivit mer känd bland hästveterinärer och analysmöjligheterna har förbättrats. Under perioden 2007 till 2026 analyserade SVA 57 prover från hästar med klinisk misstanke om EPE, varav fyra var positiva vid PCR-analys för Lawsonia. De var från tre engelska fullblod (2019) och en ponny (2024). Ett svenskt utbrott av EPE hos fem föl på ett fullblodsstuteri finns beskrivet i en artikel av Fredriksson m.fl., 2026.

Symtom

Föl kan vara infekterade utan uppenbara kliniska symtom, ibland med nedsatt tillväxt och/eller en övergående nedgång i protein/albumin i blodet, men det kan också leda till mer eller mindre svåra symtom och även dödsfall till följd av komplikationer, exempelvis sepsis eller nekrotiserande enterit.

Typiska kliniska symtom och blodprovsfynd hos föl med EPE kan vara:

• Feber (eventuellt orsakat av sekundär infektion)

• Slöhet

• Försämrad aptit

• Viktnedgång, avmagring

• Återkommande kolik

• Diarré

• Hypoproteinemi och hypoalbuminemi (låg halt av proteiner och albumin i blodet)

• Vätskesvullnad (ventralt ödem) under buken, i skapet, under huvudet och i benen

Smittämne

Lawsonia intracellularis är ensam art i släktet Lawsonia. Det är en gramnegativ, strikt intracellulär, böjd stavbakterie. Att den är intracellulär innebär att den förökar sig inuti celler.

En studie uttrycker att bakterien kanske kan vara infektionsduglig i upp till två veckor i miljön i grisbesättningar vid temperaturer mellan 5 och 15 °C (Collins m.fl., 2000). Huruvida det kan gälla även för miljöer där hästar vistas är dock svårt att säkert säga.

Smittvägar

Smittan är fekal-oral, det vill säga bakterien sprids via föroreningar med avföring från utsöndrande djur. Hur smittan för övrigt sprids och bibehålls i en hästpopulation är inte helt klarlagt. Till exempel behöver utredas vilken roll sjuka och symtomlösa utsöndrande föl spelar för smittspridningen. Försiktighetsprincipen gör tills vidare att föl som har EPE rekommenderas hållas åtskilda från andra föl.

Symtomfria grisar kan utsöndra bakterien och tidigare trodde man att hästar smittades av just grisar, men senare tids möjligheter med genetisk typning har visat att L. intracellularis-isolat från hästar skiljer sig från grisisolaten (Gebhart m.fl., 2012). Infektionsförsök har också visat att det förekommer värdadaptation när olika isolat användes för att infektera grisar och hästar, det vill säga grisisolat gav mindre reaktion hos hästar jämfört med isolat från just hästar och tvärtom (Vanucci m.fl., 2012).

Patogenes

Efter intag av L. intracellularis, via till exempel förorenat foder, infekterar och förökar sig bakterierna i tarmens ytlager i kryptorna, inuti epitelcellerna, framför allt i tunntarmens sista delar. Det leder till en snabb delning av cellerna (proliferation och hyperplasi) som resulterar i omogna celler. De omogna cellerna klarar inte av att upprätthålla tarmens normala förmåga att absorbera näring och vätska, vilket successivt leder till näringsbrist, symtom och hypoproteinemi. Tarmen blir oregelbundet förtjockad och ödematös och kan ha pseudomembran.

Inkubationstiden för sjukdom efter infektion är inte helt fastställd, men från infektionsförsök av hästar uppskattas den till cirka 2–3 veckor hos häst.

Diagnos

Lawsoniainfektion och EPE hos föl kan misstänkas på grund av kliniska symtom, ålder, hypoproteinemi ofta <50 g/L (orsakad av hypoalbuminemi, ofta <20 g/L) samt ultraljudsfynd på tunntarmen, tillsammans med påvisande av bakterien i träckprov med PCR-analys för Lawsonia intracellularis.

Som komplement kan serologisk undersökning av parprov användas för att påvisa stigande antikroppstitrar vid misstanke om infektion med L. intracellularis, men det är viktigt att metoden är validerad för häst.

Vid ultraljudsundersökning har angetts att en förtjockning av tunntarmsväggen över 3 mm tillsammans med kliniska symtom starkt tyder på EPE, men det finns också fall där det inte kan påvisas med ultraljud.

Definitiv diagnos baseras på histologiska förändringar i tunntarmen och påvisande av L. intracellularis i tarmcellerna med hjälp av immunohistokemi, vilket i praktiken kräver obduktion. Bakterien påvisas vanligast i cellerna i bakre delen av tunntarmen (ileum), precis innan ingången till blindtarmen (cecum).

Differentialdiagnos

Andra diagnoser som kan övervägas vid liknande symtom är bland annat infektion med ekvint coronavirus, rotavirus, Rhodococcus equi, Salmonella, Clostridium eller andra bakterie- eller virusinfektioner, men även parasiter, magsår, sandkolik, förstoppning och förgiftningar av olika slag.

Differentialdiagnos vid låga proteinvärden i blodet (hypoproteinemi) är annan så kallad ”proteinförlorande tarmsjukdom” (protein losing enteropathy), vilket kan yttrar sig sekundärt till andra sjukdomar som infektioner, neoplasier, tarm-, njur- eller leversjukdomar, eller som en biverkan av läkemedel. Hypoproteinemi förekommer också vid nedsatt lever- och njurfunktion samt svält.

Provtagning

Träckprov för Lawsonia intracellularis (PCR) - Provet bör tas innan ev behandling med antibiotika startas, eftersom utsöndringen av bakterien i allmänhet upphör efter några dagars behandling. I sent stadium av avancerad sjukdom kan träcken också vara negativ.

För odling av bakterien krävs tillsats av tarmceller och det är inget som görs rutinmässigt.

Blodprov – typiska men ospecifika blodprovsfynd vid EPE är lågt albumin och lågt serumprotein, ibland i kombination med andra ospecifika blodprovsförändringar. Serologisk diagnostik för Lawsonia har begränsat värde och saknas i Sverige för djurslaget häst.

Obduktion/tarmbiopsi från ileum, nära övergången till cecum – för histopatologi och immunohistokemi m.fl.

Behandling

Adekvat behandling vid infektion hos föl med L. intracellularis inkluderar antibiotika och understödjande åtgärder. Eftersom bakterien är intracellulär bör antibiotika som ger tillräckliga koncentrationer inne i cellerna användas enligt SVS Riktlinjer för användning av antibiotika inom hästsjukvård (2013). Tetracykliner (exempelvis oxitetracyklin IV följt av doxycyklin PO) eller makrolider (till exempel erytromycin) rekommenderas i litteraturen, med 3–6 veckors behandlingstid. Risker för störning av tarmfloran och njurtoxicitet bör beaktas.

Isolering

Även om det är känt att det kan finnas många symptomlösa bärare på en endemiskt drabbad anläggning, kan det rekommenderas att hästar med konstaterad EPE hålls åtskilda från mottagliga föl tills de är helt friska och inte utsöndrar bakterien.

De som sköter en sjuk häst bör vidta hygienåtgärder, som handtvätt och byte av kläder och skor mm innan hantering av andra hästar.

Stallrengöring och desinfektion

Begränsade studier, huvudsakligen från gris, visar att bakterien kan överleva i miljön i upp till cirka 2 veckor vid 5–15 °C, samt på att smittan sprids via fekal–oral väg.

Boxen där en sjuk häst har stått mockas ur och saneras. Det som mockats ur grävs ner i gödselstacken och skottkärra och mockningsredskap rengörs. Det är lämpligt att även rengöra spolspiltor och andra för hästarna gemensamma ytor.

Hagar där en sjuk häst vistats kan mockas ur och lämnas i 3 veckor innan de tas i bruk för andra hästar.

Profylax

Förebyggande åtgärder bör inriktas på att minimera stress och andra predisponerande faktorer, såsom avvänjning, överbeläggning och introduktion av nya djur, samt att upprätthålla etablerade och effektiva rutiner för avmaskning.

På en anläggning med endemisk EPE bör fölen undersökas fysiskt regelbundet, och serumproteinvärdet undersökas varje eller varannan månad, med början från en månad innan den tid på året då kliniska fall tidigare har uppträtt.

Inget godkänt vaccin mot L intracellularis för häst finns. Grisvaccin till föl har rapporterats ge en skyddande effekt (Pusterla m.fl. 2012 och 2013).

Prognos

Prognosen anses generellt vara god när behandling sätts in i tid. Svåra tarmskador torde fördröja läkningstiden och öka risken för bestående tarmskador. Normalisering av totalproteinet i blod kan ta lång tid (veckor). Det fåtal föl som utvecklar sepsis och nekrotiserande enterit har naturligtvis sämre prognos.

I en amerikansk studie sågs inga negativa effekter på intjänade pengar vid kapplöpning hos hästar som tidigare diagnosticerats med EPE (Frazer m.fl. 2011)

Zoonosaspekt

Sjukdomen klassas inte som zoonos.

Vad säger lagstiftningen?

Sjukdomen är inte anmälningspliktig.