Spolmask hos katt

Förekomst – smittvägar

Det finns två arter av spolmask, kattspolmasken Toxocara cati (syn T. mystax) och spolmasken Toxascaris leonina. Oftast påvisas kattspolmasken T. cati. Spolmasken T. leonina är mindre vanligt förekommande och påvisas främst hos vuxna katter. I en svensk studie där träckprover från utekatter undersöktes hittade man spolmaskägg hos 20 procent.

Hos kattungar med en mamma som levt strikt inomhus förekommer inte spolmask.

Hos honkatter som blir infekterade under dräktighetens senare del vandrar spolmasklarverna (T. cati) ut i kroppen där de lagras i en vilofas för att sedan aktiveras när ungarna föds. Ungarna smittas då via mjölken de första dagarna efter födseln (galaktogen smitta). Någon smitta till fostren som hos hund förekommer inte. Vuxna katter kan smittas om de äter smågnagare (så kallade parateniska värdar, transportvärdar) med vilande spolmasklarver i vävnaderna.

Dessutom kan katter få i sig spolmaskägg via munnen (per oralt) från miljön. Äggen kläcks i magtarmkanalen och larverna vandrar sedan genom levern till lungorna för att hostas upp, sväljas ned i mage-tarm och växa ut till vuxna maskar.

Symtom

Tecken på spolmaskinfektion kan vara dålig tillväxt, dålig pälskvalitet, bukighet och symtom från mag-tarmkanalen. Tredje ögonlocket, blinkhinnan, fälls ibland fram hos katter med spolmask.. Det händer även att en infekterad katt kräks upp spolmaskar. Vid kraftiga infektioner kan risk finnas för tarmperforation och dödsfall. Vandrande larver av spolmask kan orsaka hosta. Infektion hos vuxna djur är ofta subklinisk.

Diagnostik

Ägg av spolmask kan påvisas i träckprov. Vuxna spolmaskar ses ibland i avföringen. De är flera centimeter långa (ofta 3–6 cm), några mm grova, runda och gulvita-brunröda till färgen. Enstaka maskar liksom larver kan inte påvisas då dessa inte avger ägg. Kull med kattungar som ej avmaskats kan undersökas avseende förekomst av ägg från spolmask under sin åttonde levnadsvecka.

Behandling

En svensk studie utförd 2015 visade att cirka 20 procent av utekatter var infekterade med spolmask. Det innebär att rutinmässig avmaskning kan vara aktuell, framför allt under den tiden på året då katterna är som mest aktiva och fångar bytesdjur.

Ett flertal substanser är registrerade för behandling av spolmask. Kattungar kan avmaskas första gången när de är fyra till sex veckor gamla (alltså senare än hundvalpar där smitta kan föras över till foster).  Kattmamman bör undersökas avseende förekomst av maskägg strax före beräknad förlossning eller avmaskas vid samma tidpunkt.

Kattungar avmaskas antingen med bensimidazoler var fjärde vecka eller med pyrantelpamoat var annan vecka till och med leverans.

Vuxna utekatter kan avmaskas regelbundet under sommarhalvåret när de är som mest aktiva och jagar. Katter som lever strikt inomhus smittas inte med spolmask.

Smittade kattungar bör avmaskas inte bara för sin egen hälsas skull utan även för att bryta smittcykeln så att kattan inte blir infekterad igen eftersom äggen kan överleva mycket lång tid i miljön. Avmaskning bör också göras med hänsyn till att spolmask hos katt diskuteras som möjlig orsak till sjukdom (så kallad visceral larva migrans och okulär toxocaros) hos människa som smittats med infektiösa ägg. Barns lekplatser bör skyddas för fekalier från katt, hund och räv, till exempel genom att sandlådor övertäcks med presenning.

Mer information

Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din katt. Om din katt är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.