Fokus på minskad resistens och friskare djur i SVA:s forskning
Publicerades 2026-11-18
Antibiotikaresistenta bakterier är ett allvarligt och växande hot mot både människors och djurs hälsa. På SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, pågår forskning som strävar efter minskad antibiotikaanvändning, minskad resistens och friskare djur. Det är något vi vill uppmärksamma i samband med antibiotikaveckan.
Den 18–24 november inträffar Antibiotikaveckan, en global och årlig kampanj, instiftad av WHO, World Health Organization, för att uppmärksamma hotet från antibiotikaresistens. Temat för årets vecka är One health eller En hälsa - samspelet mellan människa, djur och miljö.
”Hellre förebygga än bota”
SVA arbetar med övervakning av antibiotikaförbrukning till djur och resistensläget hos bakterier från svenska djur, och med rådgivning och strategier för minskad resistens. På myndigheten genomförs även forskningsprojekt som är kopplade till antibiotika och resistens. I många av projekten är syftet att öka kunskapsnivån kring sjukdomarna och utveckla det förebyggande arbetet.
– Vi i Sverige brukar säga att friska djur behöver inte antibiotika! Och även att det är bättre att förebygga än att bota. Och tillsammans så sammanfattar dessa två deviser rätt så bra vad vårt arbete – och vår forskning – går ut på. Det handlar om att hitta lösningar på de sjukdomsproblem som vi har i Sverige, säger Oskar Nilsson, veterinär och antibiotikaexpert vid SVA.
– Dessa problem kan vi ibland identifiera genom vår övervakning av antibiotikaförbrukning och resistens, ibland genom övervakning av sjukdomar. Men också genom kontakter med veterinärer och branschorganisationer, som har en mer daglig kontakt med djurägare, säger Oskar Nilsson.
Två nya studier om resistens och övervakning
Två nyligen publicerade vetenskapliga artiklar handlar om hur övervakning av antibiotikaresistens i miljön kan bli bättre, samt hur resistensspridning kring reningsverk skulle kunna minska:
Kan vilda djur hjälpa oss övervaka antibiotikaresistens?

I ett projekt har forskare undersökt om resistens i miljön kan övervakas med hjälp av vilda djur. En nyligen publicerad studie visade att SVA:s befintliga övervakningsprogram för vilda djur kan vara ett kostnadseffektivt sätt att följa antibiotikaresistens i miljön. Men för att metoden ska fungera bra är det viktigt att välja lämpliga djurarter och provtagningsplatser, och där är rödräven en särskilt intressant kandidat.
Läs mer i den populärvetenskapliga bloggen:
Kan vilda djur hjälpa oss övervaka antibiotikaresistens? - SVA
Stressade bakterier – en dold drivkraft bakom antibiotikaresistens i avloppsvatten?

Ett annat projekt har med hjälp av vattenprover från områden kring reningsverk, undersökt hur bakteriers stressrespons aktiveras. Det visade sig att bakteriers stressrespons aktiveras kraftigt i inkommande avloppsvatten, vilket kan främja överföring av antibiotikaresistensgener. Men förbättrade reningsmetoder och riktade åtgärder skulle kunna minska risken för spridning av antibiotikaresistens.
Läs mer i den populärvetenskapliga bloggen:
Stressade bakterier – en dold drivkraft bakom antibiotikaresistens i avloppsvatten? - SVA
Forskning om antibiotika på SVA
Här är ett axplock av aktuella forskningsprojekt med koppling till antibiotika på SVA:
När lammen tystnar – aggressiv anaplasma ett ökande problem hos våra betande får

Anaplasmos (betesfeber) är en fästingburen sjukdom som ökar i Sverige och bland annat drabbar betande får. Svåra infektioner behandlas med antibiotika. Syftet med detta forskningsprojekt är att få mer kunskap om sjukdomen för att kunna ta fram råd kring hur djurägare kan förebygga att djuren drabbas.
Läs mer om projektet:
När lammen tystnar – aggressiv anaplasma ett ökande problem hos våra betande får - SVA
Antibiotika inom hästavel – ett tveeggat svärd som hotar hästar i framtiden?
I ett norsk-svenskt projekt undersöks antibiotikaresistens inom hästsektorn och avelsgårdar. Projektet ska öka kunskapen, kartlägga den resistens som förekommer och fokusera på biosäkerhet och hygienrutiner som kan förhindra resistensspridningen.
Läs mer om projektet:
Antibiotics in horse breeding- a double-edged sword threatening horses in the future? - SVA
Allvarliga infektionssjukdomar i öga och mun påverkar djurvälfärden hos svenska renar

Inom projekt Renöga har SVA forskat om infektionssjukdomar i mun och ögon på ren. Dessa sjukdomar kräver ofta antibiotikabehandling för att djuret ska bli friskt. Ökad kunskap om sjukdomarna och hur de kan förebyggas kan leda till friskare djur, vilket innebär mindre antibiotikaanvändning och resistens.
Läs mer om projektet:
Allvarliga infektionssjukdomar i öga och mun påverkar djurvälfärden hos svenska renar - SVA
Läs också mer i Renhälsobloggen (tidigare Renögabloggen)
Nya antibiotikariktlinjer för mastit hos nötkreatur
Mångårig forskning ligger även bakom de råd och rekommendationer som SVA är med och tar fram. Ett exempel på det är de nya behandlingsrekommendationerna för mastit, juverinflammation, som publicerades förra året, där SVA samarbetar med andra experter i branschen. Mastit är den vanligaste orsaken till att svenska mjölkkor behandlas med antibiotika, även om Sverige har lägst nivå i Europa. De nya råden innebär mer riktad antibiotikaanvändning och individanpassad behandling, genom devisen: ”Rätt behandling till rätt ko, vid rätt tillfälle – med bibehållen djurvälfärd och minskad onödig antibiotikaanvändning”.
Tre viktiga förändringar:
Mer lokal behandling – Antibiotikabehandling lokalt i juvret rekommenderas i fler situationer i stället för systemisk behandling.
Ingen antibiotika vid gramnegativ mastit – Vid exempelvis E. coli-mastit prioriteras behandling som lindrar symptomen. Antibiotika är normalt inte motiverat.
Odlingssvar kan avvaktas när det går – Vid lindrig klinisk mastit kan man ofta avvakta med antibiotikabehandling för att säkerställa att behandlingen blir mer träffsäker.
Läs mer:
svf.se//media/k5ljobci/2025-09-12-hus-antibiotikariktlinjer-till-noetkreatur.pdf