Stressade bakterier – en dold drivkraft bakom antibiotikaresistens i avloppsvatten?
Publicerades 2026-11-18
Bakteriers stressrespons aktiveras kraftigt i inkommande avloppsvatten, och det kan främja överföring av antibiotikaresistensgener. Det visar en ny studie från SVA. Men genom bättre reningsmetoder och riktade åtgärder kan risken för spridning av antibiotikaresistens potentiellt minska.
Antibiotikaresistens är ett naturligt förekommande fenomen som kan uppstå genom mutationer (spontana förändringar i DNA) eller genom gener som kan överföras mellan bakterier. De flesta överförbara gener kommer ursprungligen från bakterier i miljön, som normalt inte orsakar sjukdom. Trots det finns även sådana gener hos sjukdomsframkallande bakterier (patogener), som kan orsaka infektioner hos människor och djur. Hur och i vilka miljöer resistensgener överförs från bakterier i miljön till patogener är fortfarande inte helt klarlagt.
Bakteriers genöverföring kan ske vid reningsverk
Reningsverk har pekats ut som möjliga miljöer där sådan genöverföring kan ske. Avloppsvattnet som kommer in till reningsverken innehåller nämligen stora mängder bakterier från många olika källor, bland annat hushåll, sjukhus, jordbruksområden och, i vissa fall, industriella verksamheter. Även om det finns forskningsresultat som tyder på att reningsverk kan vara en sådan plats där bakterierna blandas har det hittills varit svårt att bevisa att genöverföring faktiskt sker där.
Stress hos bakterier kan leda till att antibiotikaresistens sprids
I en nyligen genomförd studie undersökte forskare från bland annat SVA vilken roll den så kallade SOS-responsen spelar för överföringen av resistensgener i reningsverk. SOS-responsen är ett slags inbyggt stressystem hos vissa bakterier. Som namnet antyder fungerar den som en nödsignal, som aktiverar olika överlevnadsmekanismer hos bakterien. En av dessa mekanismer är överföring av genetiskt material mellan bakterier, vilket kan omfatta gener som ger antibiotikaresistens, men även andra typer av gener.

Vattenprover samlades in i och kring reningsverk
I studien samlades prover in från både inkommande och renat avloppsvatten vid tre svenska reningsverk. Vattenprover togs även uppströms och nedströms reningsverken. Därefter genomförde forskarna experiment för att undersöka om proverna kunde aktivera SOS-responsen hos en så kallad rapportörsbakterie. Denna bakterie är genetiskt modifierad för att börja fluorescera, det vill säga avge ljus, när SOS-responsen aktiveras. Genom att mäta hur mycket ljus bakterierna producerade kunde vi avgöra hur starkt SOS-responsen aktiverades av de olika vattenproverna.
Orenat avloppsvatten orsakade mest stress hos bakterierna
Resultaten visade att SOS-responsen aktiverades kraftigt i det inkommande, orenande avloppsvattnet. Det betyder att genöverföring mellan bakterier troligtvis händer där. I det renade avloppsvattnet var aktiveringen betydligt svagare och låg på ungefär samma nivåer som i proverna från ytvatten. Detta tyder på att reningsprocessen är effektiv när det gäller att avlägsna ämnen som orsakar stress hos bakterier från vattnet.
Förbättrade reningsmetoder kan begränsa spridningen
Trots detta kan det finnas en risk att bakterier som redan har aktiverat sin SOS-respons i det inkommande avloppsvattnet förs vidare ut från reningsverket, eventuellt med nya genetiska egenskaper. För att minska denna risk skulle man kunna införa ytterligare åtgärder före eller under reningsprocessen. Det kan till exempel handla om att separera avloppsvatten från särskilt förorenande verksamheter, såsom sjukhus och vissa industrier, eller att införa särskilda förbehandlingssteg. Sådana åtgärder skulle potentiellt kunna minska möjligheterna för bakterier att utbyta genetiskt material och därmed bidra till att begränsa uppkomsten och spridningen av antibiotikaresistens.
Om studien
Studien genomfördes inom projektet PAIRWISE.
Studien finansieras av Svenska Forskningsrådet FORMAS (FR-2021/001) och Vetenskapsrådet (2020-05697) och är en del av European Union’s Horizon 2020 Research and Innovation program (No 869178-AquaticPollutants).
Länk till vetenskaplig artikel: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0013935126015872
Texten är skriven av: María Rincón-Gracia