Allmänhetens fynd värdefull pusselbit i kartläggning av fästingar och TBE

POPULÄRVETENSKAP

Publicerades 2026-09-01

Vanlig fästing
Vanlig fästing (Ixodes ricinus), hona, rapporterad via verktyget Rapportera Fästing. Bild: Rapportera fästing.

En ny studie visar hur data som samlas in av allmänheten kan bidra till framtidens sjukdomsövervakning. Genom att kombinera data från medborgarforskning med information om temperatur, vegetation och befolkningsmängd finns möjligheter att förutsäga både fästingförekomst och TBE-fall.

Traditionell övervakning av fästingar bygger på att forskare samlar in fästingar i miljön i olika delar av landet. Men metoden gör det svårt att täcka stora geografiska områden och är ofta både tidskrävande och kostsam. Ett alternativ är att ta hjälp av allmänheten. Rapportera Fästing är ett verktyg som allmänheten kan använda för att rapportera fästingfynd. Dessa rapporter ger forskarna data över stora geografiska områden under hela året. I den aktuella studien undersökte forskarna om data från Rapportera Fästing, tillsammans med miljö- och klimatdata samt information om befolkningsmängd, kan användas för att säga något om framtida fästingförekomst och risk för TBE-fall i olika områden i Sverige.

Test av olika modeller

Forskarna testade olika statistiska modeller och modeller baserade på maskininlärning, för att undersöka vilka faktorer som bäst kunde förklara variationen i antalet rapporterade fästingar och TBE-fall. Det visade sig att befolkningsmängden på landsbygden, marktemperatur och vegetationsindex var viktiga faktorer för att förklara variationen i antal fästingfynd i ett område. Antalet fästingfynd, marktemperatur och skillnaden mellan dag- och natt-temperatur hade i sin tur betydelse för antalet TBE-fall. Resultaten visar att rapporter om fästingfynd från allmänheten kan användas för att kartlägga fästingförekomsten. De kan också innehålla information som bidrar till att förstå och förutsäga variationer i antalet TBE-fall.

Viktigt komplement till traditionell övervakning

En ökning av rapporterade fästingar innebär inte automatiskt att fler människor kommer att drabbas av TBE. TBE påverkas av många faktorer, och sambanden mellan fästingar, virus, värddjur, klimat och människors exponering är komplexa.

Medborgarforskarens rapport om ett fästingfynd kan vara mer än bara en observation på en karta. Och när många människors rapporter kombineras med miljö- och klimatdata kan de bidra till att identifiera områden där fästingförekomsten eller risken för TBE kan öka.

Studien visar att medborgarforskning kan bli ett viktigt komplement till traditionell övervakning av fästingar och på sikt bidra till bättre beredskap och förebyggande insatser mot TBE och andra fästingburna sjukdomar i Sverige.

Sweden Subset Mosaic

Rapporter om fästingar kommer från hela landet via verktyget Rapportera fästing. Illustration: Najmeh Abiri.

Om studien

Studien är ett samarbete inom det internationella forskningsprojektet IDAlert som har ett tydligt fokus på kopplingen mellan djur, människor och miljö, med målet att tillsammans uppnå en mer aktuell och effektiv beredskap för spridning av infektionssjukdomar i Europa.

Länk till den vetenskapliga artikeln: Exploring prediction of tick and tick-borne encephalitis cases in Sweden using citizen science data: iScience

Texten är skriven av: Anna Omazic och Stefan Widgren (SVA)

kontaktpersoner

Porträtt av Anna Omazic

Foto: Oloph Demker/SVA

Anna Omazic

Forskare

Zoonoser, fästingar, fästingburna sjukdomar, infektionssjukdomar hos ren, klimatförändring, One Health.

Porträtt av Stefan Widgren

Foto: Göran Ekeberg/AddLight

Åk till toppen