Osynliga fall – när livsmedel, djur och miljö påverkar vår hälsa

När vi hör talas om matförgiftningar tänker vi kanske på ett utbrott där många blir sjuka efter att ha ätit samma livsmedel. Men de flesta som drabbas av en livsmedelsburen infektion söker aldrig vård och får därför inte heller en bekräftad diagnos. Den officiella sjukdomsstatistiken visar därför bara en bråkdel av alla fall.

I studien har forskarna använt ett så kallat En Hälsa-perspektiv för att uppskatta den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Med sjukdomsbörda menas den samlade påverkan på hälsan, där både hur många som blir sjuka och hur allvarlig och långvarig sjukdomen är vägs in.

Genom att kombinera rapporterade sjukdomsfall hos människor med uppgifter om djur, livsmedel och miljö, och ta hänsyn till mörkertalet, kunde forskarna bättre uppskatta den verkliga omfattningen. Studien omfattade sex av de vanligaste anmälningspliktiga livsmedelsburna infektionerna i Sverige.

Campylobacter står för den största sjukdomsbördan

Campylobacterinfektion orsakas av en bakterie och är en av de vanligaste livsmedelsburna infektionerna i Sverige. Resultaten från studien visar att campylobacterinfektion stod för både flest sjukdomsfall och den största totala sjukdomsbördan under den studerade perioden. Studien visar också ett tydligt samband mellan campylobacterinfektion hos människor och förekomsten av Campylobacter i fjäderfäproduktionen och i kycklingkött.

Salmonella stod för den näst största sjukdomsbördan, medan listeriainfektion kom på tredje plats. Listeriainfektion drabbar betydligt färre personer, men kan orsaka allvarlig sjukdom. Det visar att antalet fall inte är den enda faktorn som avgör hur stor påverkan en infektion har på folkhälsan.

Klimatet kan påverka risken för livsmedelsburen smitta

Studien visar också att det finns ett samband mellan klimat och förekomsten av livsmedelsburna infektioner. Högre temperaturer och mer nederbörd var kopplade till en högre förekomst av infektioner. Det är ett viktigt perspektiv att ta hänsyn till när klimatet förändras i en allt snabbare takt. Temperatur och nederbörd kan påverka bakteriers överlevnad och tillväxt, men också livsmedelshantering och olika smittvägar påverkas. Klimatförändringen kan därmed förändra förutsättningarna för livsmedelsburna infektioner även i Sverige.

En Hälsa behövs för att förebygga sjukdom

Smittämnen kan cirkulera mellan djur, människor, livsmedel och miljö. För att förebygga livsmedelsburna infektioner behöver därför övervakning och förebyggande åtgärder omfatta hela kedjan – från djurhållning och livsmedelsproduktion, till livsmedelshantering, konsumtion samt diagnostik och rapportering inom sjukvården. Studiens viktigaste budskap är att livsmedelsburna infektioner är ett större folkhälsoproblem än vad den officiella statistiken visar. Genom att kombinera information från människor, djur, livsmedel och miljö kan vi bättre förstå var smittan uppstår och var förebyggande insatser gör störst nytta. Det är En Hälsa i praktiken.

Om studien

Studien är ett samarbete mellan SVA och Umeå universitet.

Länk till den vetenskapliga artikeln: Foodborne disease burden in Sweden with a One Health perspective: iScience