Bättre kunskap och rutiner ska hjälpa vid mastit hos kameler i Kenya

Kameler spelar en viktig roll för många pastoralister, alltså folkgrupper som flyttar med sina djur, på Afrikas horn. Där är djurhållning avgörande både som mat och försörjning. Kamelmjölken är särskilt viktig, men ett stort problem är mastit, en inflammation i juvret, som kan försämra både djurens hälsa och mjölkproduktionen.

Traditionell kunskap och modern veterinärmedicinsk behandling

En forskningsstudie genomförd av forskare från SVA, SLU och Kenya Camel Association undersökte hur kamelpastoralister i Norra Kenya såg på mastit och hur de hanterade sjukdomen. Just behandlingen visade sig vara komplicerad och det fanns stora skillnader mellan deltagarna i studien. Traditionell kunskap användes parallellt med modern veterinärmedicinsk behandling, vilket hade lett till många olika behandlingsmetoder förekom och en brist på standardiserade rutiner. Eftersom pastoralisterna ofta såg mastit som olika sjukdomar beroende på vilka symptom kamelen uppvisade, varierade också behandlingen. Till exempel ansågs blodig mjölk vara kopplad till ”onda ögat” medan ett svullet juver ansågs vara ärftligt.

Studien visade också att kunskapen om subklinisk mastit, det vill säga mastit som inte ger synliga symtom, var låg. Många var därför inte medvetna om att en kamel kan ha mastit utan att juvret eller mjölken ser förändrad ut, eller om hur detta kan påverka mjölkproduktionen.

Viktigt med enkla, effektiva och billiga lösningar

Ekonomin visade sig vara en viktig faktor i pastoralisternas syn på juverhälsa. Deltagarna var generellt positiva till åtgärder som uppfattades som enkla, effektiva, ekonomiskt rimliga och möjliga att genomföra under de ofta tuffa förhållanden som mjölkproduktionen bedrivs under. Exempel på sådana åtgärder var användning av California Mastitis Test (CMT), som kan användas för att upptäcka även subklinisk mastit, samt handdesinfektion före mjölkning. Åtgärder som kostade för mycket, störde de vanliga rutinerna eller innebar att man behövde införskaffa stora mängder material regelbundet, exempelvis att använda engångshandskar vid mjölkning, avfärdades som ohållbara av de flesta deltagarna.

Riktade utbildningsinsatser och ekonomiska incitament en väg framåt

Sammantaget visar studien, som finansierades av Vetenskapsrådet, att kamelhållarna redan har omfattande praktisk kunskap om juverhälsa och klinisk mastit, men att det finns ett tydligt behov av ökad kunskap om subklinisk mastit och mer enhetliga behandlings- och förebyggande rutiner. Studien pekar därför på att framtida arbete bör kombinera pastoralisters befintliga kunskap med riktade utbildningsinsatser och ett urval av enkla, praktiskt genomförbara hygien- och kontrollåtgärder. Ekonomiska incitament kan samtidigt vara viktiga för att få sådana åtgärder att bli långsiktigt hållbara.

Länk till vetenskaplig artikel: Camel pastoralists’ perceptions of udder health: results from a qualitative interview study in Northern Kenya | BMC Veterinary Research | Springer Nature Link

Texten är skriven av: Dinah Seligsohn (SVA)