Så mycket kostade utbrottet av afrikansk svinpest

Forskare har analyserat samhällskostnaderna för utbrottet av afrikansk svinpest (ASF) i Sverige 2023. Utbrottet berörde ett område kring Fagersta och Norberg i Västmanland. Smittan var begränsad till vildsvin och nådde aldrig svensk grisproduktion. För att stoppa spridningen och bli fria från smittan krävdes omfattande insatser inklusive restriktioner för aktiviteter i skog och mark i det smittade området. Ett stort antal olika organisationer och myndigheter deltog i bekämpningen.

Det drabbade området var till stor del glest bebyggt och hade få och små grisbesättningar. Trots det påverkades många delar av samhället. Begränsningar av vistelse och aktiviteter påverkade bland annat jakt, friluftsliv och näringsliv.

Kostnader för bekämpning och stöd

De samhällskostnader som har kunnat beräknas till ett pengavärde uppgår till 151 miljoner kronor. Av detta var 123 miljoner kronor direkta kostnader för bekämpningen, framför allt för personal och fältinsatser, stängsling, provtagning och för de kontrakterade jägare som deltog i bekämpningen. Ytterligare 28 miljoner kronor var indirekta kostnader, bland annat ersättningar enligt epizootilagstiftningen och riktat stöd till berörda kommuner. När människor inte hade tillgång till naturen och kunde använda rekreationsområden uppstår en välfärdsförlust, värdet av denna uppskattades till 15 miljoner.

Minskad export efter ett utbrott – möjlig och svårberäknad effekt

Den totala samhällsekonomiska kostnaden var sannolikt högre. Vissa effekter går inte att beräkna med tillräcklig säkerhet, exempelvis kostnader för företag och föreningar, påverkan på jakt, skogsbruk och besöksnäring samt konsekvenser för handeln med griskött. En statistisk analys visar att exporten till länder utanför EU i genomsnitt minskar kraftigt efter ett ASF-utbrott. Om resultatet översätts till svenska förhållanden motsvarar det en uppskattad minskning av exporten på omkring 111 miljoner kronor. Detta är dock en statistisk uppskattning för ASF-utbrott inom EU och ska inte tolkas som en exakt beräkning av effekten av just utbrottet i Västmanland.

Branscherna påverkades olika av restriktionerna

Rapporten visar också att olika branscher påverkades mycket olika av restriktionerna. Lantbruket fick i hög grad både sökta undantag och ersättningar beviljade, medan skogsbruket hade betydligt svårare att få ersättning trots stora anspråk. Jakt och besöksnäring fick relativt många undantag, men få ekonomiska ersättningar. Skillnaderna visar att de befintliga ersättningssystemen fångade upp vissa typer av kostnader bättre än andra, och att flera företag, föreningar och andra lokala aktörer fick bära kostnader som inte fullt ut kompenserades.

Sammantaget visar studien att ett utbrott av afrikansk svinpest kan få stora samhällsekonomiska konsekvenser även när smittan aldrig når grisproduktionen. Kostnaderna handlar inte bara om själva bekämpningen, utan också om hur restriktioner påverkar människor, företag, handel och möjligheten att använda naturen.

Om studien

Rapporten är framtagen inom ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt som studerar det svenska utbrottet av afrikansk svinpest med metoder från olika forskningsdiscipliner för att kunna förbättra hanteringen av framtida utbrott. De ekonomiska beräkningarna som beskrivs här har gjorts av forskare vid AgriFood Economics Centre. Projektet leds av SVA och finansieras av Naturvårdsverket.

Texten är skriven av Erika Chenais, SVA, och Kristian Sundström, AgriFood Economics Centre.