Från blå fläckar på gäddan till ett komplett virusgenom

Gäddan (Esox lucius) är inte bara en populär sportfisk utan fyller även en viktig funktion i akvatiska ekosystem. Gäddor kontrollerar bestånden av mindre fisk till exempel spigg, och lagom mängd spigg bidrar i förlängningen till en bra ekobalans i sjöarna. Gäddan är därmed extremt viktig i våra svenska vatten, men hur mycket vet vi egentligen om de sjukdomar som kan drabba den?

SVA bedriver sedan 2022 ett flertal forskningsprojekt som undersöker gäddans hälsostatus, Under provtagning av lekande gädda i Kalmarsund våren 2022 upptäcktes en fisk med ett stort antal små, blåmetalliska fläckar på huden. Förändringarna är typiska för den så kallade ”blue spot disease”, som tidigare har kopplats till esocid herpesvirus 1, EsHV-1. När fisken undersöktes närmare kunde viruset bekräftas – och fyndet blev det första dokumenterade fallet av EsHV-1 hos gädda på det europeiska fastlandet.

Från misstänkt sjukdom till virusets arvsmassa

För att ta reda på vad som orsakade hudförändringarna undersöktes fisken med flera olika metoder. Histologiska analyser visade förändringar i överhuden och elektronmikroskopi visade strukturer som liknade herpesvirus. Med PCR och modern DNA-sekvensering kunde sedan förekomsten av EsHV-1 bekräftas. Genom att sekvensera virusets DNA kunde det svenska viruset jämföras med tidigare beskrivna EsHV-1 från Nordamerika. Virusens arvsmassa var mycket lik på proteinnivå, men det fanns samtidigt tydliga skillnader i DNA-sekvensen. Det är viktigt ur diagnostisk synvinkel eftersom det förklarade varför vissa tidigare utvecklade PCR-metoder inte kunde upptäcka det svenska viruset.

Men detta var bara början, i en uppföljande studie användes en kombination av korta och långa DNA-sekvenser för att kartlägga nästan hela virusets arvsmassa. Resultatet blev ett genom på drygt 223 000 baspar (en genetisk kod bestående av mer än 223 000 par av DNA:s fyra byggstenar) – det första nästan kompletta genomet för EsHV-1. I den genetiska koden identifierades 144 möjliga gener, många med en helt okänd funktion.

Komplex arvsmassa och många frågor kvar att besvara

De två studierna tillsammans ger en betydligt tydligare bild av både infektionen och virusets evolutionära ursprung. Vidare illustrerar de hur modern molekylär diagnostik och sekvensering kan ta oss från en synlig sjukdomsförändring hos en fisk till en detaljerad genetisk bild av viruset bakom infektionen. Samtidigt har studierna visat att EsHV-1 har en väldigt komplex arvsmassa med många gener som fortfarande är dåligt karakteriserade, och det finns många frågor kvar att besvara. Vi vet exempelvis inte hur vanligt EsHV-1 är bland svenska gäddor, hur viruset sprids eller vilken betydelse infektionen har för den enskilda fisken. I den aktuella studien hade den infekterade gäddan inga tydliga tecken på att vara allmänpåverkad, och infektionen verkade huvudsakligen vara begränsad till huden. Det är också oklart vilken betydelse viruset kan ha på populationsnivå. Gäddbestånden i Östersjöområdet har minskat och många faktorer kan påverka gäddans överlevnad och reproduktion. Om virusinfektioner bidrar till denna utveckling återstår att undersöka.

Du kan bidra till forskningen

Det fortsatta arbetet handlar inte bara om att förstå vilket virus EsHV-1 är, utan också om att ta reda på hur vanligt det är, hur det sprids och vilken betydelse det har för gäddans hälsa. För det behöver vi allmänhetens hjälp. Om du identifierar en gädda med förändringar, rapportera då det i vår rapportportal Rapportera fisk. Förvara fisken i kylen och vänta på att vi kontaktar dig, vilket normalt sätt sker nästa helgfria dag.

Om studierna

Studierna finansierades av HaV och utfördes av David Persson och Mikael Leijon (SVA).

Länk till de vetenskapliga artiklarna:

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39861006/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41157631/

Texten är skriven av: David Persson (SVA)