Frågor och svar om rävens dvärgbandmask

Nej, inte i nuläget. Under 2021–2024 genomfördes en ny nationell screening för rävens dvärgbandmask. Spillning/träck från cirka 3 000 rävar samlades in och analyseras på SVA. Detta finansieras av Jordbruksverket. Resultaten av denna och tidigare undersökningar redovisas på SVA:s webbplats.

Nej. SVA gör inte någon generell undersökning avseende dvärgbandmask hos smågnagare. För den generella viltsjukdomsövervakningen är det dock välkommet att du rapporterar in till SVA om en ökad förekomst av döda smågnagare, eller andra vilda djurslag, noteras inom en kortare tidsperiod.

Rävens dvärgbandmask sprids i naturen genom att mikroskopiskt små ägg kommer ut med avföringen från smittade rävar. Mellanvärden, oftast en sork, får sedan i sig äggen genom munnen. Därefter utvecklas parasitcystor i inre organ. Om sorken äts upp av en räv, kan nya vuxna bandmaskar utvecklas i rävens tarm. En illustration av livscykeln för rävens dvärgbandmask finns på SVA:s webbplats.

Ja. Infektionsdugliga ägg kan finnas såväl i pälsen som i tarmen. Äggens överlevnad beror på temperatur och fuktighet. I sval och fuktig miljö överlever de flera månader och kan tåla att frysa. I torka och värme överlever de bara någon dag.

Det finns bara enstaka studier där man metodiskt sökt efter rävens dvärgbandmask hos lodjur eller björn. Parasiten har hittats hos lodjur, men det är ifrågasatt om den kan producera infektionsdugliga ägg. Hos björn har den inte hittats.

Ja. Varg kan, liksom räv och hund, fungera som huvudvärd för rävens dvärgbandmask. Vargen kan bära på parasiten utan att bli sjuk. Parasitens ägg kan då spridas via avföring i naturen. Vargen jagar i första hand andra bytesdjur än sork och är därför inte viktig för dvärgbandmaskens livscykel. Ingen av de vargar som SVA hittills har undersökt har varit smittad med rävens dvärgbandmask.

Nej. Flertalet av de mårdhundar som avlivats inom ramen för mårdhundsprojektet har provtagits. De har alla varit negativa.

Ja, men grävling smittas sällan och är en dålig huvudvärd för parasiten.

Nej. Vildsvin är en dålig mellanvärd. Cystor kan börja utvecklas i vildsvinets lever, men utvecklingen stannar av efter ett tag. De når aldrig köttet.

Nej, idisslare är inte mellanvärdar för rävens dvärgbandmask.

Ja.

Ja. Flera gnagararter kan fungera som mellanvärdar, men de har olika stor betydelse för smittspridningen. I Sverige vet vi att vattensork och åkersork kan fungera som mellanvärdar.

Ja. Hos vattensorkar och andra lämpliga mellanvärdar utvecklas blåsorna i levern (alveolär echinocockos) snabbt. De dör vanligtvis av leverskadorna inom tre till sex månader. Hos andra arter av smågnagare tar det lite längre tid, men infektionen brukar vara dödlig.

Ja, du bör använda handskar och ha god handhygien men inte för risken att smittas av rävens dvärgbandmask utan som skydd mot andra smittor

Nej. Du smittas inte av gnagare men bör ändå använda handskar på grund av risk för andra smittor. Smittan finns i rävbajs.

Nej, som slutvärd uppvisar smittade hundar/katter inga sjukdomssymptom av att ha masken i tarmen. Enstaka fall finns rapporterade där hunden fungerat som en mellanvärd och blivit sjuk av att ha en blåsmask i levern.

De smittas genom att äta infekterade smågnagare. De kan inte smittas av att äta, nosa eller slicka på andra hundars eller rävars eller katters avföring eller urin.

Nej. Smitta till hund sker enbart genom att hunden äter en smittad smågnagare. Om den äter avföring från en smittad räv/hund och får avföring i pälsen skulle det dock kunna finnas maskägg där vilka kan smitta människa 

Nej. Rävars avföring/urin smittar inte en hund. Smitta till hund sker enbart genom att hunden äter en smittad smågnagare.

Om hunden rullar sig i träck från en infekterad räv eller hund kan den få maskägg i pälsen. Dessa kan smitta människa. Duscha och schamponera hunden för att avlägsna eventuella ägg i pälsen. Använd handskar. Tvätta händerna noggrant.

Ja men det kan det inte uteslutas att den kan äta en smågnagare då.

En hund i ett smittat område kan ha parasitägg i pälsen om den äter gnagare, eller om den rullat sig i avföring från en smittad räv/hund. Äggen skulle sedan kunna smitta människan via händer och mun då man kelar med hunden.

Mot rävens dvärgbandmask bör man i första hand välja ett preparat som innehåller prazikvantel.

Nej. Katt är en dålig värd för rävens dvärgbandmask. Däremot behöver utekatter ofta avmaskas mot spolmask och andra arter av bandmask.

Hundar som äter smågnagare i smittat område kan infekteras med dvärgbandmask. Dessa hundar kan avmaskas med prazikvantel var fjärde vecka. Tänk på att hundar även kan rulla sig spillning från räv och då få ägg av dvärgbandmask i pälsen. Du kan då duscha och schamponera hunden, använd gärna skyddshandskar. Var försiktig så du inte får stänk in i munnen, och tvätta dina egna händer efteråt.

Ja. Avmaskning med prazikvantel var fjärde vecka förhindrar att ägg av dvärgbandmask kommer ut med hundens avföring. Hunden kan dock rulla sig i bajs från smittad räv och på så sätt få maskägg i pälsen som människor sedan kan råka få i sig.

Resistensutveckling mot läkemedel går aldrig att utesluta, men man har använt prazikvantel i t.ex. Tyskland på detta sätt i flera decennier och ingen resistens har setts än.

Nej. Hundar i smittade områden kan avmaskas regelbundet. Om man misstänker att hunden, i smittat område, har rullat sig i rävträck kan det vara lämpligt att tvätta hunden och att använda skyddshandskar när man gör det. Men att rutinmässigt tvätta hunden efter varje gång den varit ute är inte en rekommendation.

Om du är orolig kan du minska risken för att bli smittad av din hund genom att avmaska den var fjärde vecka. Avmaskningsmedlet ska innehålla prazikvantel. Genom god handhygien kan man minska risken för att få i sig parasitägg i samband vistelse i naturen. För hur man ska hantera livsmedel hänvisar vi till Livsmedelsverkets hanteringsråd.

Nej. I naturen finns frilevande maskar, nematoder. De flesta nematoder är inte parasiter, och innebär ingen risk. Rävens dvärgbandmask lever inne i värddjur, helst hunddjur som räv och hund. De är 1,5 till 4,5 mm långa och vanligtvis döda när de kommer ut med värddjurets avföring.

Nej, äggen från dvärgbandmask går inte att se med blotta ögat.

Nej, de vuxna dvärgbandmaskarna är endast 2–4 mm långa och går inte att urskilja i hundens avföring.