Forskarna sätter fokus på frågorna i dag i en debattartikel i Svenska Dagbladet (SvD), som liksom dagens Upsala Nya Tidning (UNT) uppmärksammar det internationella mötet i Uppsala och det One Health-perspektiv forskarna förespråkar. Man pekar bland annat på hur transporter och resor i en allt mer globaliserad värld påverkar risken för stora utbrott och betonar att det krävs en långtgående samordning mellan expertområden, civilsamhälle, myndigheter och länder.
Mötet Uppsala Health Summit vill skapa en ärlig och rak dialog om hur civilsamhället kan identifiera och bemöta infektionsrelaterade hot och om vad som bör göras för att bemöta dem, på lång sikt och vid utbrott. Beslutsfattare och experter från hela världen är inbjudna till mötet den 10–11 oktober för att påbörja detta arbete.
Som forskarna skriver: "Ett One Health-synsätt kan hjälpa oss att fastlägga ansvar och prioriteringar för vad som måste göras vid nästa epidemi eller pandemi. Vem ska agera, hur samarbetar vi och i vilken ordning bör detta ske? Ett sådant synsätt hjälper oss även att förstå de huvudsakliga och långsiktiga drivkrafterna bakom infektionshoten och värna om den biologiska mångfald som kan utgöra ett naturligt skydd mot infektionssjukdomar: Genom ett One Health-arbete kan vi minska risken för pandemier!"
Debattartikeln i SvD avslutas med följande förhoppning, kopplad till konferensen Uppsala Health Summit: "Vi hoppas att nationella och internationella aktörer tar till sig slutsatserna från mötet i Uppsala, och låter ett One Health-synsätt genomsyra de instrument våra politiker har för att världen ska gå från insikt till handling."