Det finns omkring 2 500 olika salmonellatyper. En del förekommer oftare i till exempel foderråvaror eller hos vissa djurslag medan andra är mer generellt förekommande. Vanligtvis blir vildsvin sällan sjuka av andra salmonellasorter även om det kan förekomma och då framför allt hos mycket unga djur eller djur som är nedsatta av någon anledning. Salmonella choleraesuis är däremot anpassad till djurslaget gris och det innebär att den i större utsträckning än andra salmonellatyper orsakar sjukdom hos infekterade vildsvin eller tamgrisar. Salmonellan kan då orsaka svårare sjukdom hos djuren med till exempel lunginflammation, blodförgiftning, ledinfektioner eller svårare diarréer som följd.
Vi vet att vildsvin kan bära salmonella av olika slag i tarmen och det är en av orsakerna till att det är viktigt med god slakthygien och hantering i köket av vildsvinskött. Då Salmonella choleraesuis kan orsaka sjukdom hos både vildsvin och tama grisar är det viktigt för oss att få en bild av hur situationen ser ut i landet. Salmonella choleraesuis hade inte hittats på tamgrisar i Sverige sedan slutet på 1970-talet när fallet hösten 2020 dök upp.
I samband med de undersökningar som inleddes har salmonellatypen under 2020-2023 hittats på frilevande vildsvin i Skåne, Södermanland och Stockholms län. Enstaka fynd av salmonellatypen har även gjorts från fallvilt från Halland, Östergötland och Blekinge. För att veta hur situationen ser ut bland vildsvinen och även skydda tamgrisar från smittan är det viktigt att även fortsatt kartlägga utbredningen. I dagsläget följs detta med undersökning av fallvilt av vildsvin och provtagning som utförs av jägare av vildsvin fällda vid vanlig jakt.
Idag sker övervakningen av S. choleraesuis dels genom provtagning av synbart friska vildsvin provtas vid jakt och dels genom fallvilt av vildsvin som provtas i fält eller inkommer till SVA för obduktion undersöks för salmonella. Denna provtagning kommer pågå åtminstone under 2023. Från varje vildsvin provtaget i samband med jakt samlas två material in, en lymfknuta från tarmen och ett träckprov. Från och med slutet av 2022 och framåt kompletteras provtagningsmaterialen med insamling av blodprov.
Från vildsvin som provtas i samband med fallviltundersökning kan antalet och materialtypen variera beroende på materialens status. Från ett djur som avlidit av en spridd salmonellainfektion kan smittämnet ofta återfinnas i ett flertal vävnader, men när möjlighet ges tas samma prover från de självdöda som de som fällts vid jakt.
Övervakningen inleddes i Skåne och Sörmland med utgång från fynd gjorda under 2020. Från början infördes provtagning av fallvilt av vildsvin från hela landet medan insamling av prov från jagade vildsvin inleddes i delar av Skåne och Södermanland. Under 2021 utvidgades övervakningen successivt till att omfatta alla de regioner där vildsvinen förekommer och provinsamlingen pågår över alla regioner där vildsvin förekommer, även under 2023. Upphittade döda vildsvin som insänds till fallviltövervakningen eller provtas i fält analyseras även de för salmonella.
Provmaterialet undersöks med odling på SVA. Även om det är S. choleraesuis vi primärt letar efter upptäcks även övriga salmonellasorter i undersökningen som sker med bakteriologisk odling. För undersökning av vildsvin som inte uppvisat symptom på sjukdom analyseras två material per djur, kröslymfknuta och träck. Hos ett synbart friskt djur ökas möjligheten att hitta bakterien genom att man använder två material.