Gå direkt till innehåll

Zoonoser hos fisk

Överföringen av sjukdomar från fisk till människor sker framförallt genom konsumtion av rå eller otillräckligt tillagad råvara och i enstaka fall genom direkt smittöverföring, till exempel vid hantering av akvariefisk.

Råd om hur man skyddar sig mot dessa infektioner kan man hitta på Livsmedelsverkets webbplats. Enklare tips finns här längst ner på sidan.

Nematoder (rundmaskar)

Sambandet mellan fisk och mag-/tarmproblem hos människa är känd från matkulturer där kosten består av rå eller halvrå fisk. Anisakiasis, orsakad av Anisakis simplex, är vanligt förekommande i till exempel Japan på grund av landets matvanor. Även svenska fiskarter, bland annat makrill och sill i framför allt västerhavet kan sprida anisakiasis.

Infekterad fisk som legat orensad flera timmar efter fångst utgör störst risk vid konsumtion. Parasitlarverna som ligger i bukhålan eller i organ ges då tid att tränga ut i muskulaturen. Att rensa fisken direkt efter fångst minskar effektivt risken för att fiskköttet infekteras. Hos människa märks symtom då parasiterna ger upphov till inflammation i slemhinnan. Magsmärtor och kräkningar är de vanligaste symtomen. Inkubationstiden är 12 - 24 timmar vid infektion i magsäcken och upp till 7 dygn för infektion i tunntarmen. Eftersom människa inte utgör en naturlig slutvärd för dessa parasiter upphör symtomen vanligtvis inom två veckor och parasiten dör och avstöts spontant inom tre veckor. Samma gäller troligen i de fall hundar och katter smittats. Observera att även avdödade parasiter kan orsaka obehag hos människa då parasiterna är starkt allergena och kan framkalla illamående och diarré vid riklig förekomst i fiskköttet.

Infektion med larver av Pseudoterranova decipiens (torskmask) påminner om anisakiasis. Torskmasken påträffas i muskulatur hos torskfiskar i framför allt kanadensiska och japanska vatten, men har blivit vanligare även i svenska vatten. Infektion med torskmask ger som regel lindrigare symtom jämfört med anisakiasis.

Cestoder (bandmaskar)

Människans binnikemask, Dibothriocephalus latus, och dess sjukdomsframkallande larver (dynt) ses i muskulatur hos sötvattensfisk, till exempel gädda och abborre. Laxfisk kan också vara infekterad. Konsumtion av rå och halvrå fisk utgör en risk. Smittade personer har i regel inga symtom alls, enstaka kan dock utveckla vitamin B12-brist.

Bakterier

Aeromonas hydrophila förekommer ofta i jord, vatten, grönsaker, fisk och musslor. Den kan orsaka matförgiftning och sårinfektioner, men dör vid upphettning i samband med matlagning.

Erysipelothrix rhusiopathiae förekommer hos många djurarter, däribland fisk och skaldjur. Överföring från dessa till människa är ovanligt men har förekommit i samband med rensning av fisk. Symtomen har i dessa fall varit sårinfektioner.

Infektion med mykobakterier (Mycobacterium marinum, M. fortuitum, M. chelonae med flera) hos varmvattenlevande fisk ger ofta ett långsamt och smygande sjukdomsförlopp hos infekterade fiskar. Vanliga symtom är sår, svullen buk och granulombildningar i fiskens hud och inre organ. Dessa bakterier kan även smitta människor genom kontakt med bakterierikt vatten eller fisk. Symtomen är hudsår, ofta svårläkta, främst på händer och armar.

Vibrio

Vibrio vulnificus är en saltberoende bakterie som är besläktad med Vibrio cholerae, den i varmare länder så fruktade diarrébakterien. V. vulnificus påträffas i havsvatten där temperaturen överstiger 17 grader. Varma somrar kan havsvattnet i delar av Sverige nå mer än 20 grader och därmed skapas möjlighet för bakterien att klara sig och orsaka sjukdom även i våra vatten. Personer med nedsatt immunförsvar eller kroniska sjukdomar har efter havsbad drabbats av allvarliga hudinfektioner, i vissa fall med sekundär blodförgiftning och till och med dödsfall (Läkartidningen, 2001, 98, 3400-01).
Symtomen vid infektion med V. vulnificus är akuta med karaktäristiska sårinfektioner på extremiteterna. Konsumtion av infekterade färska eller ofullständigt tillagade skaldjur kan resultera i primär blodförgiftning.

Även dess släkting V.parahemolyticus kan tillfälligt förekomma i våra vatten och ge matförgiftning i samband med förtäring av kontaminerad fisk eller musslor/ostron.

Att tänka på i samband med resor till tropiska områden är att där förekommer betydligt fler zoonotiska smittämnen. Se information hos Folkhälsomyndigheten om humanpatogena trematoder, kolera och Plesiomonas shigelloides.

Så här undviker du sjukdomar från fisk och skaldjur

  • Rensa fisken direkt vid fångsten.
  • Kassera individer som uppvisar sjukdomstecken (sår, halvdöda etcetera). Särskilt viktigt för musslor – kontrollera före kokandet att de sluter sig – samt efter kokandet att de öppnat sig – alla övriga kasseras. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats om musslor.
  • Köp inte gammal fisk – titta på ögonen (ska inte vara insjunkna), och muskulaturen (fileér, ska inte vara sönderfallande)
  • Fisk och skaldjur är en färskvara och skall förvaras i kyl om den inte fryses.
  • Använd sunt förnuft och tänk på hygienen (rena händer, redskap, skärbrädor etcetera).
  • Ha respekt för akvarievatten – inte munhävertera. Om du har sår på händerna använd handskar, låt inte barn hantera det.
Senast uppdaterad : 2021-04-22