Gå direkt till innehåll

Gapmask hos fjäderfä

Fjäderfä

Framför allt unga fåglar kan få symtom i form av andningssvårigheter, avmagring och svaghet vid infektion med gapmask. Problem ses särskilt efter utevistelse under regniga perioder. Gapmask drabbar hönsfåglar och vissa vilda fågelarter.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Art

Latinskt namn: Syngamus trachea 

Värddjur

Hönsfåglar (höns, kalkon, fasan, rapphöns, pärlhöns, påfågel, vaktel) och vissa vilda fågelarter.

Förekomst

Gapmask påvisas då och då i hobbybesättningar. Parasiten förekommer även som ett problem i viltfågeluppfödningar.

Symtom på gapmask ses framförallt hos unga individer. Utevistelse kan vara en riskfaktor, särskilt efter regnväder när daggmaskar kommit fram. En annan riskfaktor är att ge daggmask till unga kycklingar.

Utseende

gapmaskar
Gapmaskar (Syngamus trachea). Foto: SVA

Honmasken suger blod från slemhinnan i luftstrupen. Honan är fem till 20 millimeter lång medan hanen är två till sex millimeter (se bild). Hanen sitter fast i honan i ständig parning så att maskarna ser ut att bilda ett y.

Livscykel

Den vuxna gapmasken sitter i luftstrupen där honan producerar ägg som hostas upp, sväljs ner och passerar genom fågelns magtarmkanal ut med träcken. Efter två till sju veckor i det fria utvecklas en larv inuti parasitägget som kan smitta nya fåglar.

Fåglar smittas med gapmask antingen genom att äta parasitägg med larver eller genom att få i sig frilevande larver eller larver som kan finnas till exempel i daggmaskar, sniglar och snäckor). Väl nere i fågelns tarm tar sig gapmasklarverna genom tarmväggen och ut i blodet för vidare transport till lungorna. Larverna kan också ta sig direkt genom väggen i matstrupen eller krävan och därifrån vandra direkt till lungorna.

Smittspridning

Gapmask kan introduceras i en flock genom inköp av smittade fåglar eller från vilda fåglar. När smittan väl finns i marken, till exempel i en rastgård, är daggmaskar den viktigaste smittrisken. Inuti daggmasken kan gapmasklarven vara smittfarlig under flera år, vilket innebär att mark där smittade fåglar vistats kan vara smittfarlig under lång tid.

Symtom

Andningssvårigheter, avmagring och svaghet till följd av gapmaskinfektion ses framförallt hos unga fåglar. Fågeln sträcker ofta på halsen och gapar för att få luft, därav parasitens namn. Fågeln kan även skaka kraftigt på huvudet. Dödsfall till följd av kvävning förekommer. Andningssvårigheterna orsakas av vuxna maskar, slem och en förtjockad inflammerad slemhinna i luftstrupen som hindrar luften att passera fritt i luftstrupen.

Diagnos

Gapmaskägg kan påvisas genom parasitologisk undersökning av träckprov. Vid obduktion kan parasiten ses i luftstrupen och omfattningen av angrepp och skador kan bedömas.

Förebyggande åtgärder och avmaskning

Utfodra inte fåglarna utomhus eftersom det lockar till sig vilda fåglar. För att minska smittrycket bör fåglarna inte vistas på samma mark år efter år.

Provtagning (träckprov för påvisande av parasitägg) rekommenderas innan avmaskning. För avmaskning ta kontakt med veterinär.

Andra orsaker till andningsvårigheter

Observera att gapmask inte är den enda möjliga orsaken till andningssvårigheter hos fåglar. Infektioner med virus och bakterier kan orsaka identiska sjukdomssymtom och är vanligare än gapmask. Hos höns kan till exempel virussjukdomen infektiös laryngotrakeit (ILT) orsaka liknande symtom som vid gapmaskinfektion. Kontakta därför veterinär vid akuta andningsbesvär hos fåglar, skicka döda fåglar för obduktion, eller skicka ett träckprov för parasitologisk undersökning. 

Hitta på denna sida